Julen närmar sig med stormsteg o jag har ingen som helst julkänsla. Den enda julkänslan kommer ifrån julmusiken som spelas på mina respektive jobb. Fast musiken på MQ är faktiskt himla härlig - alldeles totalt annorlunda, massor av olika remixar o nya sånger som man faktiskt inte är trött på. Underbart! Älska streamer.
Well, jobbet går så jäkla bra! Jag har så himla kul - jag älskar att sälja kläder på MQ.
Sitter för tillfället på Cultural care o ringer lite. Sjuk o jäklig dessutom. Urk. Men igår fick jag en minut med Elina på msn vilket var både välbehövligt o saknat... Det är konstigt att viinte setts sen september. Känns så sjukt - från att ses varje dag i ett halvår till att inte ses alls på 4 mån. Inte hälsosamt, men snart är hon här i Stockholm igen. 12 feb ska iaf jag ta ledigt från jobben! ;)
Nu närmar sig lägenhetsinflytt för mig o dessiduss. Spara pengar som man itne har är svårare än man kan tro .. Men snart kommer lön osv. Be strong sistah! det blir lite tufft nu ett tag men snart får vi lite inkomster. Får se till att leta vidare på fler lägenheter också.
Nu är det dags att ringa vidare - jobbar fullt nu fram till kl 20 23 dec - sen buss hem till Nässjö fira underbar jul o sen driekt tillbaka till Stockholm den 25 för smygrea på MQ kl 8 den 26 dec ... Julstress har fått ett ansikte!
Må nyår få en lösning snabbt. Låt allt få en lösning nu.
Min trio är saknad. <3 Mycket saknad.
Peace i juletider.
måndag, december 21
fredag, december 11
ursäkta förseningen - uppdatering pågår.
stockholm är min nya storstad. min nya hemstad. ett härligt utbyte mot nässjö, ett litet nedköp från new york men definitivt en skön ersättning trots att det man älskar mest inte går att ersätta. jag vet, jag vet.
veckan var grym - totalt grym! började lite lugnt med att ta mig till stockholm under eftermiddagen för att på tisdagen fara till arlanda o träffa älskade des! underbara känsla. att krama denna underbara tjej igen borde få ske varje dag igen. denna dag bjöd även på ett samtal som förändrade hela min stockholms-vistelse: MQ-David sa: Stephanie, vi vill att du ska jobba med oss! Weho. Lyckan va ju galen. Des & MQ - detta följdes lite lätt av en kväll på Rival med morbror o Johan Glans o David Batra bl a på Kvarteret Skatan Live. Så underbart kul! Sen vart det onsdag och en härlig dag på kontoret på Strandvägen där jag numer jobbar för Cultural Care. Så himla härligt jobb! Sköna tjejer o ett socialt yrke. Sen vart det stortagg på MQ-starten på torsdagen. Shit vilken dag! Massa härliga människor o en fantastisk men lång dag på mitt nya jobb som säljare på MQ Huddinge. weho!
Annars då? Jo nu är Des hemma - som sagt - härliga känsla att se "Missat samtal: Des Johansson" på mobilen igen! Perfekt. Det är svårt för dig att se det så, babe, I know. Trust me. Men dteta är ett uppsving som fan för mig! har varit 3 långa månader utan en enda av mina bästa på fel sida av jorden.. Men nu känns det lite enklare. Ser fram emot 12 februari. Underbara o fruktansvärda trion is back on track again. Ni är bäst för mig tjejer. Även om vi bråkar o tjafsar om allt. Jämt. Haha!
Nu börjar det lacka mot svensk jul igen vilket känns så skönt - har tyvärr inte så mycket julkänsla, min morbror som jag bor hos i veckorna har inte ås mycket julpyssel som här hemma. Hela huset är så mamma-juligt här! Sånt man saknade 2008. Men nu är det skönt. Och imorgon väntar den bästa jul-traditionen i mitt liv. Lillejul tillsammans med älskade familjen Larsson. Ska bli härligt!
Ja - det är helt enkelt en skön o mysig känsla i min kropp nu o detta var det bästa veckan sen jag mindes att jag skulle åka hem från USA någon gång i augusti. En hel-skön vecka utan några missöden. Precis vad jag behövde. Det finns hopp!
Och vet ni mer? Januari tillbringar jag hos Josef the Man! Fan va kul det ska bli. Sen i feb så tagga jag o Des inflytt i lägenheten! Shit! Det kommer ske. WOHO!
Sådär, Varsågod E o D! There u go. Uppdatering klar. Precis som om ni inte visste allt redan .. Höhö.
Puss flum
veckan var grym - totalt grym! började lite lugnt med att ta mig till stockholm under eftermiddagen för att på tisdagen fara till arlanda o träffa älskade des! underbara känsla. att krama denna underbara tjej igen borde få ske varje dag igen. denna dag bjöd även på ett samtal som förändrade hela min stockholms-vistelse: MQ-David sa: Stephanie, vi vill att du ska jobba med oss! Weho. Lyckan va ju galen. Des & MQ - detta följdes lite lätt av en kväll på Rival med morbror o Johan Glans o David Batra bl a på Kvarteret Skatan Live. Så underbart kul! Sen vart det onsdag och en härlig dag på kontoret på Strandvägen där jag numer jobbar för Cultural Care. Så himla härligt jobb! Sköna tjejer o ett socialt yrke. Sen vart det stortagg på MQ-starten på torsdagen. Shit vilken dag! Massa härliga människor o en fantastisk men lång dag på mitt nya jobb som säljare på MQ Huddinge. weho!
Annars då? Jo nu är Des hemma - som sagt - härliga känsla att se "Missat samtal: Des Johansson" på mobilen igen! Perfekt. Det är svårt för dig att se det så, babe, I know. Trust me. Men dteta är ett uppsving som fan för mig! har varit 3 långa månader utan en enda av mina bästa på fel sida av jorden.. Men nu känns det lite enklare. Ser fram emot 12 februari. Underbara o fruktansvärda trion is back on track again. Ni är bäst för mig tjejer. Även om vi bråkar o tjafsar om allt. Jämt. Haha!
Nu börjar det lacka mot svensk jul igen vilket känns så skönt - har tyvärr inte så mycket julkänsla, min morbror som jag bor hos i veckorna har inte ås mycket julpyssel som här hemma. Hela huset är så mamma-juligt här! Sånt man saknade 2008. Men nu är det skönt. Och imorgon väntar den bästa jul-traditionen i mitt liv. Lillejul tillsammans med älskade familjen Larsson. Ska bli härligt!
Ja - det är helt enkelt en skön o mysig känsla i min kropp nu o detta var det bästa veckan sen jag mindes att jag skulle åka hem från USA någon gång i augusti. En hel-skön vecka utan några missöden. Precis vad jag behövde. Det finns hopp!
Och vet ni mer? Januari tillbringar jag hos Josef the Man! Fan va kul det ska bli. Sen i feb så tagga jag o Des inflytt i lägenheten! Shit! Det kommer ske. WOHO!
Sådär, Varsågod E o D! There u go. Uppdatering klar. Precis som om ni inte visste allt redan .. Höhö.
Puss flum
söndag, november 22
Nu ligger jag i min säng o ska sova innan nästa stockholms-äventyr väntar kommande vecka.
det ska bli sjukt spännande att se vad den har att erbjuda. har en intervju med MQ imorgon, samt introduktion på Cultural Care och så har jag också en intervju på PrisXtra på tisdag. Sedan får vi se vad som väntar ;) Blir iaf avgörande om jag får in julstämningen i sthlm eller nässjö denna veckan. :)
Annars var gårdagen omtumlande och rolig, kul att träffa folk o ha kul hos yving :) annars händer inte mycket. när regnet häller ner utanför rutan så har dagen en tendens att gå otroligt långsamt och dra ned humöret till botten. jag har aldrig hatat hösten förr - men jag har heller aldrig varit såhär ensam på hösten förr, så det är väl det som gör sig påmint.
Tänk att jag lyckats tacka nej till kärleken igen o igen, just för att jag är ledsen, nere o har alldeles för mycket tankar som snurrar. De där två kanske går hand i hand, Stephanie? Ja kanske. Blä - Jag behöver en nystart o en nytändning! Ge mig, och gör det fort.
Hur som helst - hoppas på att Sthlm ska bringa med sig massor av lycka och välgång ... :) Nu blir det sängen - sista natten åtminstone denna veckan!
Saknar Des o Elina <3
Älskar min familj, peace på er! <3<3
det ska bli sjukt spännande att se vad den har att erbjuda. har en intervju med MQ imorgon, samt introduktion på Cultural Care och så har jag också en intervju på PrisXtra på tisdag. Sedan får vi se vad som väntar ;) Blir iaf avgörande om jag får in julstämningen i sthlm eller nässjö denna veckan. :)
Annars var gårdagen omtumlande och rolig, kul att träffa folk o ha kul hos yving :) annars händer inte mycket. när regnet häller ner utanför rutan så har dagen en tendens att gå otroligt långsamt och dra ned humöret till botten. jag har aldrig hatat hösten förr - men jag har heller aldrig varit såhär ensam på hösten förr, så det är väl det som gör sig påmint.
Tänk att jag lyckats tacka nej till kärleken igen o igen, just för att jag är ledsen, nere o har alldeles för mycket tankar som snurrar. De där två kanske går hand i hand, Stephanie? Ja kanske. Blä - Jag behöver en nystart o en nytändning! Ge mig, och gör det fort.
Hur som helst - hoppas på att Sthlm ska bringa med sig massor av lycka och välgång ... :) Nu blir det sängen - sista natten åtminstone denna veckan!
Saknar Des o Elina <3
Älskar min familj, peace på er! <3<3
torsdag, november 19
Elina Engström.
Hej Elina,
Vet du?
Jag vet att det inte bara är Des som har det jobbigt nu. Ditt år tar också slut nu - den bästa delen av ditt år o jag lider med dig, som fan. Jag vet att det är sjukt hemkst att se ett konkret slut på den bästa tiden i sitt liv. Att varje sekund är en sekund närmare slutet. Jag har varit där, I've walked that lane too. Jag vet hur det känns även om det inte är ditt plan som lyfter snart.
En sak som du dock inte vet ännu är att livet inte är över , bara för att det bästa än så länge är slut så kommer det mera. Varje sekund tar ju oss närmare varandra - och tänk vad fantastiskt att vi faktiskt kommer att synas snart igen gumman.
Som sagt - den 11 februari så vet jag vilka som möter dig på flygplatsen!
Hur som helst, gumman. Du är inte ensam o jag finns här. Bara en skype bort, eller hur?
Jag älskar dig Elina Engström o jag saknar dig varje dag. Hela tiden. Ok, Big E ?
<3<3<3
söndag, november 15
kommentar om senaste inlägget.
jag är inte den som säger ur jag känner när det gäller sådan här, men är det något jag lärt mig så är det att berätta vad jag känner när de/den det gäller är viktig för mig och när jag älskar den personen.
see it as a good thing.
see it as a good thing.
Jag blev bara så less just nu. Hur kul är det att sitta här - vara helt nere i skorna av saknad o ledsamhet, dag ut o dag in, när man läser om saker som var vi förr, nu helt plötsligt klankas ner på...?
Jag blir bara sur när jag ser det där, när det är så uppenbart att jag mår skit här. var det inte vi nyss? var inte jag också en del?
Jag är fortfarande jag? Jag vet att jag inte upplever allt kul nu. Jag vet att jag egentlgien bara klagar. Och jag vill inte må såhär. Jag vill inte lägga över något på er. Men vem annars ska lyssna? Vem annars ska stötta?
Jag vet att jag är stark själv o att jag klarar mig själv, men jag vill inte det. Jag vill inte klara mig utan er.
Jag vill inte att ni ska tycka synd om mig - but spare me those freakin' announcements. I know u love eachother. It's great. But I love you too. And twinspirits? Thanks. I feel like I am so in. Haven't I made it clear that I feel like an outsider already? Thanks for putting it in words like that. I am in Sweden but I am still the Bon Air Girl. With u I am... With u I always am.
Jag kan inte heller ta allt alldeles för mycket eller för länge- och nu är det ute i luften. Men prata inte om det. Inte med mig o inte med varann. Bara visa lite barmhärtighet - ni kommer båda att en dag förstå hur det känns att vara på fel sida.
Jag tittar på mitt fina underbara armband varje dag , jag läser mina fina födelsedagskort och hejdå-kort, jag kollar på bilder och jag saknar er. Jag önskar mer än allt att jag fick ha så kul med er som ni har ihop nu.
Jag vill inte att detta ska vara något typ av "det är så synd om mig"-inlägg. Det är bara för att ni ska förstå att jag är så sjukt glad att ni har det så underbart ihop o att ni faktiskt är vänner nu. Jag önskar bara att jag var en del av det, att jag faktiskt var en del av det som får er att vilja stanna kvar. Men det blev så när jag åkte ... Och det känns faktiskt inte roligt. Jag vill bara att ni ska förstå att jag inte klankar ner på er, eller på att ni har kul eller nåt. Det är bara jobbigt - och jag vill att ni ska veta det. För bästa vänner vet allt o varann. Och jag vet ingen som vet så mycket om mig som ni gör.
Det är inte så kul att ibland känna sig ensam i en trio.
Jag saknar och älskar er så mycket - det är därför det gör så ont.
Det är därför.
Det är vi. Vi. <3 <3 <3
Jag blir bara sur när jag ser det där, när det är så uppenbart att jag mår skit här. var det inte vi nyss? var inte jag också en del?
Jag är fortfarande jag? Jag vet att jag inte upplever allt kul nu. Jag vet att jag egentlgien bara klagar. Och jag vill inte må såhär. Jag vill inte lägga över något på er. Men vem annars ska lyssna? Vem annars ska stötta?
Jag vet att jag är stark själv o att jag klarar mig själv, men jag vill inte det. Jag vill inte klara mig utan er.
Jag vill inte att ni ska tycka synd om mig - but spare me those freakin' announcements. I know u love eachother. It's great. But I love you too. And twinspirits? Thanks. I feel like I am so in. Haven't I made it clear that I feel like an outsider already? Thanks for putting it in words like that. I am in Sweden but I am still the Bon Air Girl. With u I am... With u I always am.
Jag kan inte heller ta allt alldeles för mycket eller för länge- och nu är det ute i luften. Men prata inte om det. Inte med mig o inte med varann. Bara visa lite barmhärtighet - ni kommer båda att en dag förstå hur det känns att vara på fel sida.
Jag tittar på mitt fina underbara armband varje dag , jag läser mina fina födelsedagskort och hejdå-kort, jag kollar på bilder och jag saknar er. Jag önskar mer än allt att jag fick ha så kul med er som ni har ihop nu.
Jag vill inte att detta ska vara något typ av "det är så synd om mig"-inlägg. Det är bara för att ni ska förstå att jag är så sjukt glad att ni har det så underbart ihop o att ni faktiskt är vänner nu. Jag önskar bara att jag var en del av det, att jag faktiskt var en del av det som får er att vilja stanna kvar. Men det blev så när jag åkte ... Och det känns faktiskt inte roligt. Jag vill bara att ni ska förstå att jag inte klankar ner på er, eller på att ni har kul eller nåt. Det är bara jobbigt - och jag vill att ni ska veta det. För bästa vänner vet allt o varann. Och jag vet ingen som vet så mycket om mig som ni gör.
Det är inte så kul att ibland känna sig ensam i en trio.
Jag saknar och älskar er så mycket - det är därför det gör så ont.
Det är därför.
Det är vi. Vi. <3 <3 <3
fredag, november 13
upp som en sol ner som en pannkaka.
helvetes jävla skit.
sitter o krampaktigt halvböjer mig ner i min säng. magen är i uppror o jag mår så fruktansvärt illa att jag rent av önskar att jag fick spy, och då ska man komma ihåg att stephanie lingmerth karlsson alltid, då menar jag alltid bett till högre makter när hon var yngre att hon aldrig i sitt liv behövde spy - och jag har än så länge nästan helt lyckats charma till mig just den delen av alla miljoner önskningar jag önskat ska gå i uppfyllelse. så här sitter jag nu - tack vara de högre makterna - och mår piss i min säng i nässjö. egentligen skulle jag suttit o mått alldeles prima i en säng i min morbrors lägenhet i stockholm, men icke!
story:
kl 17.30 igår ringer martin, som jag tidigare ringt under dagen för att boka ett möte under v 48. jag får istället svaret: kan du komma o jobba i helgen samt på torsdag? ehh, jaa tack? säger jag. och inser i samma sekund: hur i h*lvetes, j*vla f*n ska jag ta mig dit imorgon o hur ska jag ha råd med det!?
Men glatt så tackar jag ja när jag får veta att det är just på Bilia som jag ska jobba - och jag som ÄLSKAR bilar! Jobbet på torsdagen var dessutom för SkullCandy. Ja tänk er vilken tur jag hade där!
Jätteglad, sjukt stressad med gråten i halsen fattar jag inte hur jag ska ha råd att ta en buss fram o tillbaka, inte bara en utan TVÅ gånger - när jag redan vrider o vänder på alla slantar som jag gör för att ha råd att flytta med des till stockholm i januari.
well, fixar allt i minsta detalj, hostar en vin o mysko film kväll med schöna lina och hinner packa under samma kväll. Ringer o fixar o donar med boende - för det måste man också ha! Får gå till sängs utan några svar på den frågan. Hur som helst - ligger o vrider o vänder mig hela natten o kan inte riktigt slappna av - precis som det burkar vara när jag känner att jag inte har full kontroll. Drömmer konstiga drömmer och vaknar av att min dator har slagit på sig själv. Annars har jag väl i ren förvirring satt på den i sömnen?!
Vaknar 9.38 vilket var ett misslyckande i sig! MIn mobil stängde av sig under natten o larmet som jag så lydigt satt på för att ringa ett samtal åt des, ville inte gå på. Istället vaknar jag ca 9 minuter för sent och får skjuta fram ärendet till nästa vecka. well, slår upp mobilen o ser att jag fått positiva besked om boendet från mina två kontakter. Tack o lov säger jag då, slår på datorn (medvetet!) och öppnar mejlen. Infomejl som jag skcikat efter finns där. Jag följer min lista till punkt o pricka, ringer alla samtal som behövs och känner runt kl 13 att jag nog har kontroll nu och kan med glädje ställa mig o laga en god, hälsosam lunch till mig själv. Mitt i matlagandet o fixandet o packandet ringe rmin mobil. Ett 08-nummer står i displayen och det har en tendens att betyda något bra - VILEKT DET GÖR! Lyckan vet inga gränser när jag hör Maria på Glitter presentera sig samt önska mig till en arbetsintervju i deras butik som säljare på onsdag kl 13.15. Taget! Ska ju dit med far då tänker jag. Hoppar runt som en galning och ringer mor o far o jublar!
När glädjen lagt sig lite så ringer jag ett samtal till älskade anita som åker till kroatien imorgon och får sedan ett samtal av Brent. Får skjuts av körkorts-mickan och möter Brent vid Thimons. Sjukt trevlig eftermiddag - så underbart o härligt att få prata engelska, Bekräftar ytterligare en gång att det flyter fortfarande som det ska! Kanske kan jag tacka mitt undermedvetna - jag kommer nämligen på mig själv med att jag pratar högt samt tänker på engelska - konstant! Mycket mysko bieffekt av att ha bott i USA. Well, I am happy for it.
Skjutsar hem Brent och sen åker Mickan o jag till Atteviks o ska hämta A6an, sätter mig o ska köra till ITAB: Bluurp! Jag behöver inte säga mer än så.. Men poff!
Där förstördes min helg tänkte jag. Men höll mig rätt bra tills jag kommer hem - Mickan hämtar mor o planen är att skynda till JKPG varifrån min buss går kl 18. (detta var kl 17) Vi hinner till rondellen - och jag ber dem vända om. Fan! Åker hem, rätt in på toaletten ...
Ringer de samtal som behövs, ber så mycket om ursäkt, igen o igen. och ber om en annan chans en annan gång. Och blir lovad detta! Tack o lov tänker jag.. Lägger mig i sängen o tittar på USA's senaste Grey's och sedan på mysiga filmen Up! Jaa, sen är det IDOL med Curly Sue ( <3) och mitt illamående vill inte avbrytas under några som helst omständigheter... So here I am, in my bed and not making my life any better ...
Är det fredagen den 13, eller?
onsdag, november 11
mor o dotter-dag
Ibland så är det rätt så skönt att bara vara med mamma - bara hon och jag. Det händer ju aldrig och vi stör oss nästan alltid på varann sen jag kom hem. Men idag var en sån där skön o bra dag, en sån dag där vi faktiskt tyckte om varann och hade kul.
Väldigt skönt och mysigt. Vi bakade lussebullar och de blev så sjukt goda! Och sen har vi lyssnat på 80-talsrock, Michael Jackson och gamla julsånger :) Haha, kul kombination, men mysigt! :) Sen var vi ute o gick en riktigt lång runda i rask takt o bara pratade. :)
Fick också för mig att laga middagen ikväll - blev sjukt gott! Pasta, kyckling, sås med grönsaker! Sjukt gott. De flesta var ju nöjda iaf ...
Ikväll är det Greys Antomy o det är fan värt o vara hemma för.. Satt o snackade med mamma innan, och jag berättade att jag aldrig känner att mitt liv är värt när jag inte umgås med folk en dag eller när jag bara är hemma en dag. Men grejen är den att jag kanske borde lära mig njuta av detta istället? Jag kommer (förhoppningsvis) aldrig att vara såhär ledig igen och då är det väl bäst att uttnyttja det, huh?
saknar des o elina. <3
tisdag, november 10
nya tider.
gick in i vardagsrummet idag och upptäckte följande i "TV-soffan" i vardagsrummet...
... kanske ska kalla det för dator-soffan istället? Sitter nämligen jag på samma ställe, i samma ställning just nu. TV:n är igång, de kollar på House. Men tanken har slagit mig att det är lite ändrade tider. Vi satt aldrig såhär för 4 år sen. Tekniken går framåt och de enda typerna av datorer vi har i denna familjen är nu laptops. Små, smidiga och lätta att hantera. Förr satt vi instängda i "kontoret" med en superstor stationär dator som drog mängder av ström. Medan det är andra rön nu - nu är man ju t o m "social" med familjen när man sitter vid datorn .. Hm, lät kanske fel. Hur som helst så lyssnade jag på en intervju med Izabella "Blondinbella" Löwengrip och hennes pojkvän Nils och där nämnde även Nils att det nya och egentligen, i många fall, enda sättet att underhålla sig själv är just genom datorn.
Och det är verkligen sant, en dator är som en liten, i många fall svart och kompakt nöjesfabrik. Vi kan fylla den med fotoalbum, med härliga konserter, bio-filmer, fester, telefonsamtal, köpcentrum, bilhallar, sjukhus, kennel, arbetsförmedling ... yeah, u get my point? I datorer o framför allt på internet finns allt i kompakt form! Är inte det rätt sjukt? Vi kan sitta framför datorn i hela vårt liv och i stort sätt vara fullt tillfredställda. Och känner man att man behöver frisk luft är det ju inte svårare än att ta med sig datorn ut!
Och detta är något som TV-kanalerna har förstått - det är inte utan anledning som Tv3, Kanal 5 och TV4 Play finns. Gratis dessutom. Alla förstår det och utvecklar sin affärsidé i takt med att tekniken utvecklas. Men frågan är ju hur långt det kommer gå?
Oh well,
Mer dator-tid nu närman är arbetslös iaf! Har dock inte blivit ett enda "bio-besök" ännu. Som sagt, TV är lite "ute"!? Haha,
peace på den.
... kanske ska kalla det för dator-soffan istället? Sitter nämligen jag på samma ställe, i samma ställning just nu. TV:n är igång, de kollar på House. Men tanken har slagit mig att det är lite ändrade tider. Vi satt aldrig såhär för 4 år sen. Tekniken går framåt och de enda typerna av datorer vi har i denna familjen är nu laptops. Små, smidiga och lätta att hantera. Förr satt vi instängda i "kontoret" med en superstor stationär dator som drog mängder av ström. Medan det är andra rön nu - nu är man ju t o m "social" med familjen när man sitter vid datorn .. Hm, lät kanske fel. Hur som helst så lyssnade jag på en intervju med Izabella "Blondinbella" Löwengrip och hennes pojkvän Nils och där nämnde även Nils att det nya och egentligen, i många fall, enda sättet att underhålla sig själv är just genom datorn.
Och det är verkligen sant, en dator är som en liten, i många fall svart och kompakt nöjesfabrik. Vi kan fylla den med fotoalbum, med härliga konserter, bio-filmer, fester, telefonsamtal, köpcentrum, bilhallar, sjukhus, kennel, arbetsförmedling ... yeah, u get my point? I datorer o framför allt på internet finns allt i kompakt form! Är inte det rätt sjukt? Vi kan sitta framför datorn i hela vårt liv och i stort sätt vara fullt tillfredställda. Och känner man att man behöver frisk luft är det ju inte svårare än att ta med sig datorn ut!
Och detta är något som TV-kanalerna har förstått - det är inte utan anledning som Tv3, Kanal 5 och TV4 Play finns. Gratis dessutom. Alla förstår det och utvecklar sin affärsidé i takt med att tekniken utvecklas. Men frågan är ju hur långt det kommer gå?
Oh well,
Mer dator-tid nu närman är arbetslös iaf! Har dock inte blivit ett enda "bio-besök" ännu. Som sagt, TV är lite "ute"!? Haha,
peace på den.
söndag, november 8
difficult.
This is just to hard right now.
It's hard to try to figure out a solution of a problem that is different in my eyes, than it is in yours. It's hard to try to convince you that I didn't do anything on purpose. That nothing of this was meant to happen. That I never wanted to hurt you this way, and my intentions wasn't to let you down. They never were and I know that you deep inside of you know that they weren't. My intentions I mean.
I don't want to be the one that have put you in this situation. I wanna be on the other side. The comforter. The one who tells you how stupid that awful girl is. But I am that girl now. I am on the other side. On the wrong side.
I want us to find a solution to this. One that fits us both. One that makes everything all right again. At least ok. To begin with.
I just want us to stop escaping from this mess. It doesn't make any sense.
And in the end, it's only you and me in this.
No one else has anything to do with how this will end.
We are alone and together.
The end.
It's hard to try to figure out a solution of a problem that is different in my eyes, than it is in yours. It's hard to try to convince you that I didn't do anything on purpose. That nothing of this was meant to happen. That I never wanted to hurt you this way, and my intentions wasn't to let you down. They never were and I know that you deep inside of you know that they weren't. My intentions I mean.
I don't want to be the one that have put you in this situation. I wanna be on the other side. The comforter. The one who tells you how stupid that awful girl is. But I am that girl now. I am on the other side. On the wrong side.
I want us to find a solution to this. One that fits us both. One that makes everything all right again. At least ok. To begin with.
I just want us to stop escaping from this mess. It doesn't make any sense.
And in the end, it's only you and me in this.
No one else has anything to do with how this will end.
We are alone and together.
The end.
lose yourself.
Look, if you had one shot, one opportunity
To seize everything you ever wanted - One moment
Would you capture it or just let it slip?
Zappade runt o hamnade på ZTV som sände en film som på något vis kommit till mitt minne igen o igen den senaste tiden. Jag har länge tänkt rota fram den ur VHS-lådan o sätta igång den igen. 6 år senare.
8 Mile. Eminems debut-film. Den är inte bara en vanlig film - på nåt sätt är det en av de bästa filmerna som gjorts. För mig. Den är fylld av minnen och musiken lockar fram tider i mitt liv då jag log varenda dag, hela tiden. Då jag kunde ärligt säga att jag aldrig mått dåligt, att jag aldrig varit uppriktigt ledsen. Eminems musik är den enda rap-musik som inte skär sönder mina öron. Och den är som sagt fylld av minnen.
På något vis lyckades jag hamna precis innan slutscenen då Jimmy (Eminem) står på scen och ska battle sitt final battle mot Clarence. Han knäcker honom totalt, men framför allt öppnar han sig inför alla i lokalen. Och inget är nog mer respektfullt än just det. Just denna scenen var vår favorit, alltid den vi längtade mest till. Minns du?
Minns du hur vi kunde varenda replik och skrattade långt innan ens scenen var? Minns du att vi använda replikerna när vi pratade med varann? Minns du hur vi skrek varenda sångtext? Minns du verkligen det? Gör du det?
8 Mile är inte samma sak längre. Men ändå är den precis exakt den samma, texterna går rakt in i hjärtat. Men minnena gör ont nu. Vi pratar inte ens med varann nu. Vi skrattar inte med varann nu. Vi skriker inte ens. Är det det du vill minnas? Är det det jag vill minnas?
Varenda minut av slutscenen var en stor smärta.
fan.
To seize everything you ever wanted - One moment
Would you capture it or just let it slip?
Zappade runt o hamnade på ZTV som sände en film som på något vis kommit till mitt minne igen o igen den senaste tiden. Jag har länge tänkt rota fram den ur VHS-lådan o sätta igång den igen. 6 år senare.
8 Mile. Eminems debut-film. Den är inte bara en vanlig film - på nåt sätt är det en av de bästa filmerna som gjorts. För mig. Den är fylld av minnen och musiken lockar fram tider i mitt liv då jag log varenda dag, hela tiden. Då jag kunde ärligt säga att jag aldrig mått dåligt, att jag aldrig varit uppriktigt ledsen. Eminems musik är den enda rap-musik som inte skär sönder mina öron. Och den är som sagt fylld av minnen.
På något vis lyckades jag hamna precis innan slutscenen då Jimmy (Eminem) står på scen och ska battle sitt final battle mot Clarence. Han knäcker honom totalt, men framför allt öppnar han sig inför alla i lokalen. Och inget är nog mer respektfullt än just det. Just denna scenen var vår favorit, alltid den vi längtade mest till. Minns du?
Minns du hur vi kunde varenda replik och skrattade långt innan ens scenen var? Minns du att vi använda replikerna när vi pratade med varann? Minns du hur vi skrek varenda sångtext? Minns du verkligen det? Gör du det?
8 Mile är inte samma sak längre. Men ändå är den precis exakt den samma, texterna går rakt in i hjärtat. Men minnena gör ont nu. Vi pratar inte ens med varann nu. Vi skrattar inte med varann nu. Vi skriker inte ens. Är det det du vill minnas? Är det det jag vill minnas?
Varenda minut av slutscenen var en stor smärta.
fan.
fredag, november 6
torsdag, november 5
life is good. it is real good!
GRATTIS ANITA ÄLSKADE 21 ÅRINGEN!!! <3 <3
Vad händer med min blogg? Den uppdateras. Sjukt ju ..
Hur som helst, vaknade i morse av en mobil med 4 missade samtal. Ett av Anders (Jönköpings-Anders som vi träffade i NY, Des) ett från Mickan som tog körkort idag(!!! Grattis som fan) och ett från BR Leksaker och ett från Cultural Care.
Blev sjukt glad och ringde först upp Cultural Care. Chefen svarade och jag fick sådär en intervju o costumer service-test till frukost. O gissa vem som rockade varje fråga till bristningsgränsen? Hon var helt hänfrd av vad jag langade fram sådär på morgonkvisten och jag rodde det hela i hamn! Ett jobb rikare alltså ..
Tog lite körkorts-tårta hoppade in i baksätet med mor och vi brummade med Mickan bakom ratten till JKPG. Jag slår nästa nummer o får höra följande: "Skulle det ändra ditt beslut om att ta jobbet för 35 timmar/veckan istället för 18 timmar/veckan. Vi fick ett så otroligt bra intryck av dig och vi vill verkligen att du börjar jobba för oss!" Weho - där rodde man det i hamn också! Jag är alltså med trillingar - två jobb och en lägenhet! I FREAKIN' STOCKHOLM!
Fantastiskt! Underbart! Bäst!
Har hängt med Johan ikväll o nu sitter jag o tittar på MTV EMA ;) Där var Cissi förra året eller året innan! Mh, det minnsa jag! O så var TH där och då tänker jag alltid på henne när jag ser eller hör dem! Haha.
Imorgon hoppas jag att jag får träffa Pontus - var så sjukt längesen vi sågs! :)
No repeating story, please!
well, well! Nu blir det mer TV o snack med Palmis o Viktor :)
BTW! Jag köpte första Twilight boken idag - nu är min samling fulländad o står fint i bokhyllan! :) :) :) That is real looove! och gissa vad som har premiär snart!? NEW MOON - jaa, det är sant! helt otroligt snart.. 20 november it is!
Vad händer med min blogg? Den uppdateras. Sjukt ju ..
Hur som helst, vaknade i morse av en mobil med 4 missade samtal. Ett av Anders (Jönköpings-Anders som vi träffade i NY, Des) ett från Mickan som tog körkort idag(!!! Grattis som fan) och ett från BR Leksaker och ett från Cultural Care.
Blev sjukt glad och ringde först upp Cultural Care. Chefen svarade och jag fick sådär en intervju o costumer service-test till frukost. O gissa vem som rockade varje fråga till bristningsgränsen? Hon var helt hänfrd av vad jag langade fram sådär på morgonkvisten och jag rodde det hela i hamn! Ett jobb rikare alltså ..
Tog lite körkorts-tårta hoppade in i baksätet med mor och vi brummade med Mickan bakom ratten till JKPG. Jag slår nästa nummer o får höra följande: "Skulle det ändra ditt beslut om att ta jobbet för 35 timmar/veckan istället för 18 timmar/veckan. Vi fick ett så otroligt bra intryck av dig och vi vill verkligen att du börjar jobba för oss!" Weho - där rodde man det i hamn också! Jag är alltså med trillingar - två jobb och en lägenhet! I FREAKIN' STOCKHOLM!
Fantastiskt! Underbart! Bäst!
Har hängt med Johan ikväll o nu sitter jag o tittar på MTV EMA ;) Där var Cissi förra året eller året innan! Mh, det minnsa jag! O så var TH där och då tänker jag alltid på henne när jag ser eller hör dem! Haha.
Imorgon hoppas jag att jag får träffa Pontus - var så sjukt längesen vi sågs! :)
No repeating story, please!
well, well! Nu blir det mer TV o snack med Palmis o Viktor :)
BTW! Jag köpte första Twilight boken idag - nu är min samling fulländad o står fint i bokhyllan! :) :) :) That is real looove! och gissa vad som har premiär snart!? NEW MOON - jaa, det är sant! helt otroligt snart.. 20 november it is!
min kusin is freakin' aaaaaweeesome!
KARAOKE PÅ GOLDEN HITS I STOCKHOLM NÄR VI FIRADE MIN MORBROR SOM FYLLDE 50!!
lyssna o njuuut!
lyssna o njuuut!
onsdag, november 4
positivitet
Efter att ha mött upp min granne jocke antikainen för ett nattligt möte såhär mitt i veckan så är det lite mer positiva tankar som virvlar innanför pannbenet...
Är jag så sjukt beroende av socialisering och andra människor? well, om det nu är sant så är det ok. Jag trivs med folk, och trivs oftast inte ensam. Blri väldigt ledsen och nedstämd av att slösa en dag av mitt liv på att sitta hemma o vara sjuk o bitter över allt som inte är eller av rädsla att det bästa redan varit.
Så nu är det dags att se det som faktiskt är bra och nu rent såhär kan jag komma på följande:
- Jag lever
- Jag är älskad
- Jag har en underbar familj
- Mina farföräldrar o min morfar lever
- Jag har två underbara bästa vänner i vår stad New York
- Jag har kvar Anita i mitt liv
- Jag har massor av andra vänner!
- Jag bor i ett hus
- Jag har varit i NY ett år
- Jag kan engelska flytande
- Jag har en amerikansk familj
- Jag har en lägenhet i Sthlm med Des
- Jag har jobb på BR Leksaker i jul
Jag har det nog rätt bra ändå!
peace på den.
mellan två jobb.
uppdatering bara för dig, des. tror elina uppskattar det med.
jaha, nu sitter man här och för första gången känner arbetslöshetens sura bismak. till på köpet är jag sjuk och så singlar såna där riktigt stora kalla snöflingor ner från en ack så grå himmel o ger det brunande gräset en vit tunn filt.
Vaknade i morse, och tittade ut genom fönstret och möttes av ett naket träd, alldeles grått och väderbitet stod det där ensamt på kommunens gräsplätt utanför vår tomt. Alla vackra löv klädde marken under det som ett varmt täcke.
Jag suckade besviket och gick tillbaka till sängen igen.
Vad är det med hösten som gör en såhär nedstämd? Många säger att det är för det är så grått och mörkt, men jag har funderat lite på varför det skulle vara så negativt? Jag gillar grått - men uppenbarligen så gillar inte min själ och min hjärna grått. Det går liksom rakt in i en - och förmörknar allt. Allt.
Det finns så mycket att vara besviken och ledsen över, så mycket som kommer upp till ytan när det där gråa tar plats i en, och tränger ut det som finns där inne och släpper fram det i det lilla ljus som finns kvar. Och på nåt sätt så slår det en alltid extra hårt i ansiktet, trots att man vet att det finns där. Och gnager.
De där ärren som aldrig läker, som avslöjar en gömd plats i ens inre.
Och det känns som att det varit ett konstant grått moln över mig de senaste månaderna och jag är trött på det. Så otroligt utless på det.
Så jag bestämde mig för att åka till Stockholm i fredags och stanna till tisdagen för att det just ska hända något kul - något som ger lite ljus i tillvaron. Och Stockholm gav mig tillbaka den där storstadspulsen som jag vant mig vid och som så plötsligt blev bortdraget under mig, i samma sekund som jag lyfte med planet till Sverige. Och åtta timmar senare blev jag nedsatt i en grå punkt i Sverige. Och sen dess har det i stort sett varit grått. Ensamt och tyst utan Elina o Des. Jag har underbara o fantastiska människor runt omkring mig här men ni fattas mig älskade vänner. Mer än ord kan förklara. Och jag längtar så tills vi är tillsammans igen - trion. Den bästa trion.
Hur som helst - Stockholm var fantastiskt som vanligt och jag tog slag i saken o skrev ut ett tjugotal CV o personliga brev och vandrade runt, från butik till butik. Charmade dem med ett stort leende och hoppades på det bästa. Fick två intervjuer på plats och har redan fått positivt besked från BR Leksaker i Täby. Känns sjukt kul, men det är bara 18 futtiga timmar i veckan under en månad. Kommer knappast få det att gå runt på det.
Men det bästa på resan var att jag hittade en lägenhet - OCH att vi dessutom har tackat ja! till den och flyttar in 6e januari 2010. Jag o Des och det ska bli härligt! Så det är det ljusaste som händer just nu!
Och dagarna tickar mot nyårsafton som ska tillbringas i Ö-Sund med Dessiduss. Äntlgien får vi vara tillsammans igen, så att jag kan stå någorlunda bra upprätt igen. Elina - din tredjedel kommer fattas till februari! Undra vilka som möter dig på flygplatsen då?! ;)
Nu blev jag lite gladare igen - hang in there steph!
Delicato boll, en kopp te, Kapten Krok o Peter Pan på TV med mamma! Mys.
måndag, oktober 19
19 oktober 2009
Klockan är 8.50 PM (mm, jag håller fast vid min amerikanska klocka ...)och jag är helt slut i kroppen efter en lång dag på jobbet o en lång natt med flera vakna timmar o ett förbaskat vridande och vändande i sängen som inte verkade skön på något vis. T o m Bellas luftmadrass verkade mer lockande just då! Men tillslut ringer klockan - vaknar sur o tvär då tanken slår mig att jag ska CYKLA till jobbet kl 6 på morgonen genom en härlig o uppfriskande regnig tur genom skog o mark. Kolsvart! Och jag är inte känd för att gilla mörkret. Right, Elina?! ;P Förbannade mor min hela vägen dit.
Var helt slut när jag kom dit, min hals värkte o febern dök sig på igen! Usch. Hade ingen bra dag och var så trött hela dagen. Ville bara att det skulle ta slut så jag fick komma hem! Och minsann det gjorde jag - efter ytterligare en cykeltur. La mig i soffan o ringde Des, ringde Elina och ringde Brianne på skypen. Så härligt att få prata med dem! <3 Saknar mina älskade amerikaniserade vänner o små flickor.
Annars flyter det nog rätt bra nu :) Känns skönt att blivit av med en del tyngder från axlarna. Märks att det är då som först man får nya chanser och kan ta nya tag. Så dte är det jagställer in mig på - kanske, kanske kan denna hösten bli en ljus en istället för så mörk som den först verkade bli? Kanske.
Väntar nu på besök från Anita - de där snabbvisiterna gör vardagen lite mer glimmande! :) Och ett sånt besök har jag även fått av Carro idag. Och Herrman! En surdegskaka som man ska dela med vänner. Söt idé! :) Tack gumman.
Nu är det Grannfejden. Usch va jag tittar på tv - fy skäms! :P
Peace på den <3
Var helt slut när jag kom dit, min hals värkte o febern dök sig på igen! Usch. Hade ingen bra dag och var så trött hela dagen. Ville bara att det skulle ta slut så jag fick komma hem! Och minsann det gjorde jag - efter ytterligare en cykeltur. La mig i soffan o ringde Des, ringde Elina och ringde Brianne på skypen. Så härligt att få prata med dem! <3 Saknar mina älskade amerikaniserade vänner o små flickor.
Annars flyter det nog rätt bra nu :) Känns skönt att blivit av med en del tyngder från axlarna. Märks att det är då som först man får nya chanser och kan ta nya tag. Så dte är det jagställer in mig på - kanske, kanske kan denna hösten bli en ljus en istället för så mörk som den först verkade bli? Kanske.
Väntar nu på besök från Anita - de där snabbvisiterna gör vardagen lite mer glimmande! :) Och ett sånt besök har jag även fått av Carro idag. Och Herrman! En surdegskaka som man ska dela med vänner. Söt idé! :) Tack gumman.
Nu är det Grannfejden. Usch va jag tittar på tv - fy skäms! :P
Peace på den <3
torsdag, oktober 15
så länge jag går, går jag i änglarnas spår.
Sitter o pratar med Elina och indirekt med Des. De tycker inte de känner igen mig längre. Och dte är nog sant. Jag stannade kvar i NY o hem kom en vilsen tjej med lite mer osäkerhet än annars. Det är så typiskt att man ska påverkas så mycket psykiskt när något händer som man inte vill. Men nu är det dags att ta nya tag och hitta till "bon air-girl" igen, tjejen i New York. Hon är just nu lite vilsen! Men hon är snart på banan igen.
Nu till nästa ämne som jag funderat en hel del på idag. Vi hade två pensions-informatörer på jobbet idag. Och det satte ju lite griller i huvudet på mig. Nu har de ändrat hela systemet. Igen. Och det innebär att samtliga arbetare som är medlemmar i Facket måste fylla i en blankett och kryssa i Ja o Nej på Familjeskydd och andra konstiga ord som man inte förstår mycket av som vanlig svensk. Så började de prata mycket om hur mycket pengar, när och varför man får dem. Och jag som 20 åring visstidsanställd undrade såklart vad som gäller för mig.
Jag är inte medlem i facket till att börja med, men ska nog göra det. Ska ta reda på mer information om det. Hur som helst så frågade jag vad som gällde mig - och kom fram till att jag som 20 årig arbetare INTE får någon tjänstepension eller premiepension förrän jag är 25 år. Alltså måste jag arbeta 5 år till utan att få lägga undan till min egen pension. Denna åldern var tidgare 21 år och det hade varit acceptabelt, men 25 år är inte ok. Den enda pension som kommer att sättas unda för mig är den som min arbetsgivare är skyldig att betala, och den pension som kommer hem i det oragne kuvertet. Jag ifrågasatte detta och undrade hur det påverkar min slutgiltiga pensions-summa att jag inte får min premiepension förrän jag är 25 år och får då svaret: "Du kommer att arbeta ifatt det tills du går i pension."
Men min fråga är då hur det är möjligt? Åldern då man går i pension är fortfarande 65 år och då kommer jag alltså arbeta 40 år och få pension i 40 år, medan ex pappa arbetat i 45 år då och fått lägga undan pensionspengar i 45 år. 5 år är inte en enormt lång tid - men i dessa sammanhang är det i stort sett en evighet och väldigt mycket pengar.
Jag pratade om detta med farfar o farmor idag och de höll med mig, och hade samma frågetecken som jag. Farfar berättade att när de började arbeta sparades pension från första till sista dag. Det var helt enkelt väldigt enkelt förr i världen. Man kan ju undra vad det är som egentligen är så fruktansvärt mycket annorlunda i modern tid? Det måste finnas kryphål och små skatt-kammare där staten hittat pengar som ingen märker. Så nu ihittar de på förvirrande och avancerade system som ingen normal människa orkar sätta sig in i och förlorar därmed pengar.
En av de som var där idag dock, berättade att genom att kontakta dem så kunde de hjälpa en att finna de pengar man förlorat under all den tid man arbetat. Han förklarade ex om en kille som hade "hittat" 700 000 svenska riksdaler som staten var skyldig honom. Så det är väl bara att börja leta såfort jag är gammal nog att spara för min pension ... Kul.
Annars har jag varit ute o gått en ritkigt skön långrunda. Stegen kändes mycket, mycket lättare idag och det känns otroligt bra. Rätt väg liksom .. :) Nu ska jag skaffa lite mod med, enligt Des o Elina. Sjukt söta är mina pepp-talkande älsklingar ! <3
I helgen väntar en massa umgänge med min älskade o mycket saknade Bella <3 Ska bli så otroligt roligt o mysigt. Kanon! Direkt efter jobbet går tåget o kommer hem på söndag igen. Härligt avbrott!!
peace på den.
Nu till nästa ämne som jag funderat en hel del på idag. Vi hade två pensions-informatörer på jobbet idag. Och det satte ju lite griller i huvudet på mig. Nu har de ändrat hela systemet. Igen. Och det innebär att samtliga arbetare som är medlemmar i Facket måste fylla i en blankett och kryssa i Ja o Nej på Familjeskydd och andra konstiga ord som man inte förstår mycket av som vanlig svensk. Så började de prata mycket om hur mycket pengar, när och varför man får dem. Och jag som 20 åring visstidsanställd undrade såklart vad som gäller för mig.
Jag är inte medlem i facket till att börja med, men ska nog göra det. Ska ta reda på mer information om det. Hur som helst så frågade jag vad som gällde mig - och kom fram till att jag som 20 årig arbetare INTE får någon tjänstepension eller premiepension förrän jag är 25 år. Alltså måste jag arbeta 5 år till utan att få lägga undan till min egen pension. Denna åldern var tidgare 21 år och det hade varit acceptabelt, men 25 år är inte ok. Den enda pension som kommer att sättas unda för mig är den som min arbetsgivare är skyldig att betala, och den pension som kommer hem i det oragne kuvertet. Jag ifrågasatte detta och undrade hur det påverkar min slutgiltiga pensions-summa att jag inte får min premiepension förrän jag är 25 år och får då svaret: "Du kommer att arbeta ifatt det tills du går i pension."
Men min fråga är då hur det är möjligt? Åldern då man går i pension är fortfarande 65 år och då kommer jag alltså arbeta 40 år och få pension i 40 år, medan ex pappa arbetat i 45 år då och fått lägga undan pensionspengar i 45 år. 5 år är inte en enormt lång tid - men i dessa sammanhang är det i stort sett en evighet och väldigt mycket pengar.
Jag pratade om detta med farfar o farmor idag och de höll med mig, och hade samma frågetecken som jag. Farfar berättade att när de började arbeta sparades pension från första till sista dag. Det var helt enkelt väldigt enkelt förr i världen. Man kan ju undra vad det är som egentligen är så fruktansvärt mycket annorlunda i modern tid? Det måste finnas kryphål och små skatt-kammare där staten hittat pengar som ingen märker. Så nu ihittar de på förvirrande och avancerade system som ingen normal människa orkar sätta sig in i och förlorar därmed pengar.
En av de som var där idag dock, berättade att genom att kontakta dem så kunde de hjälpa en att finna de pengar man förlorat under all den tid man arbetat. Han förklarade ex om en kille som hade "hittat" 700 000 svenska riksdaler som staten var skyldig honom. Så det är väl bara att börja leta såfort jag är gammal nog att spara för min pension ... Kul.
Annars har jag varit ute o gått en ritkigt skön långrunda. Stegen kändes mycket, mycket lättare idag och det känns otroligt bra. Rätt väg liksom .. :) Nu ska jag skaffa lite mod med, enligt Des o Elina. Sjukt söta är mina pepp-talkande älsklingar ! <3
I helgen väntar en massa umgänge med min älskade o mycket saknade Bella <3 Ska bli så otroligt roligt o mysigt. Kanon! Direkt efter jobbet går tåget o kommer hem på söndag igen. Härligt avbrott!!
peace på den.
tisdag, oktober 13
mys.
sitter framför brasan nu o har på mig en alldeles fin o grön sjal o ett sånt där mysigt flätat armband som man alltid köper i alla stånden på semesterorter utomlands. alldeles nya - för mig, men har funnits i sverige i ett helt år. ett år då jag befunnit mig i usa, medan mina presenter befann sig i emmas garderob. men nu, när emma o elin kom för en myskväll med te framför brasan o massa snack så fick jag min avskedspresent! så söta är dem.
pratade mycket om dansen - och jag fick lite inspiration att ta mig dit ner o hjälpa cajsa lite med dans-organisationen i nässjö. vore fantastiskt roligt! så det får nog bli nästa projekt. eller iaf starta med o prata med C.
imorgon väntar hemma-party hos anna borg. ska bli så kul att träffa henne igen! och till helgen väntar en resa till halmstad - åh! underbart ju. ska träffa bella o sandra o emil! :) weho. ska bo hos bella-älskling <3 ser verkligen fram emot det. denna veckan går fort! ;)
t o m att vakna o gå upp är ok nu för tiden - det finns EN positiv grej med att ha sina bästa på andra sidan jorden! man kan prata med dem på msn innan man går till jobbet o få dagens uppdatering. det gör mig så glad innan jag ska till jobbet! :) underbart. så nu så går det mesta fort.
sen om allt annat är åt skogen är en annan visa - men jag har inte samma livssyn som för ett år sen längre, så jag klarar mig .. alltid! :) :)
älskar min familj o mina vänner.
des o elina <3
pratade mycket om dansen - och jag fick lite inspiration att ta mig dit ner o hjälpa cajsa lite med dans-organisationen i nässjö. vore fantastiskt roligt! så det får nog bli nästa projekt. eller iaf starta med o prata med C.
imorgon väntar hemma-party hos anna borg. ska bli så kul att träffa henne igen! och till helgen väntar en resa till halmstad - åh! underbart ju. ska träffa bella o sandra o emil! :) weho. ska bo hos bella-älskling <3 ser verkligen fram emot det. denna veckan går fort! ;)
t o m att vakna o gå upp är ok nu för tiden - det finns EN positiv grej med att ha sina bästa på andra sidan jorden! man kan prata med dem på msn innan man går till jobbet o få dagens uppdatering. det gör mig så glad innan jag ska till jobbet! :) underbart. så nu så går det mesta fort.
sen om allt annat är åt skogen är en annan visa - men jag har inte samma livssyn som för ett år sen längre, så jag klarar mig .. alltid! :) :)
älskar min familj o mina vänner.
des o elina <3
tisdag, oktober 6
När man vet att man lever.
När jag vet att jag lever så har jag fullt upp att hinna med allt jag planerat. Jag har tusen saker att göra - helst samtidigt och jag tycker vad som helst är roligt.
T o m att betala en räkning kan vara kul när jag känner att jag lever. Bara känslan av att ha kommit en liten bit på vägen till att bli klar med dagens planerade aktiviteter är en tillfredställelse som få saker kan inbringa. Då brukar jag le för mig själv o tänka: Fy fan vad du är bra idag, Stephanie. Och jäklar i mig - då är jag bra. T o m för en räknings skull ...
Men just nu så känner jag inte att jag lever på samma sätt - jag önskar att jag hade en briljon saker att göra klart, massor av möten, då helst arbetsintervjuver, att hinna med, flera fika att avverka med vänner o bekanta! Men just nu är det rätt tomt där som sagt - och det känns väldigt jobbigt.
Jag är nog rätt lik far min på den punkten - jag vill alltid ha nåt att göra och har väldigt lätt att bli rastlös. Han är dock lite värre på den punkten - för när han inte har nåt att göra så blir han inte bara rastlös utan RASTLÖS och då blir man fullkomligt galen på honom. Och får sparka ut honom och tvätta bilen för att inte hela huset ska rasa samman! Han är egentlgien motsatsen till mamma som har lätt för att slappna av och bara ta det lugnt i soffan. Hon har inget behov av att ständigt vara på G med tusen nya projekt. De kompenserar varann rätt bra dem två - och av den kompensationen så kom jag. En blandning av dem två - jag kan under långa perioder av mitt liv inte sitta still för fem minuter och hatar att ha tråkigt framför TVn. Det känns som slöseri med min tid. Medan jag i andra perioder fullkomligt hatar att stressa och älskar att ligga i soffan och inte göra någonting. Och ofta så kommer de, logiskt nog, efter varandra. När jag haft en riktigt stressig period och avverkat alla planerade grejer brukar jag bli fullkomligt utmattad och då passar TV-soffan kanon.
Hur som helst - så ungefär en vecka efter jag kom hem från New York så var allt kanon. Jag hade något planerat och massor av saker att ta tag i varje dag och jag var i mitt essä. Men nu så är det liksom lugnt - inget känns riktigt kul.
Jag insåg det när jag var ute och gick idag - att jag är så beroende av att ha saker för mig för att fungera och må bra. Men jag insåg också att det är upp till mig att sätta mina egna järn i elden, och att komma tillbaka till Svergie känns som ett steg i rätt riktning. Även om det kan kännas som ett steg bakåt , så har jag faktiskt levt, bott och arbetat i USA i ett helt år. Jag har skapat mig ett liv, med nya vänner och familj alldeles ensam på ett nytt språk alldeles själv. Jag har utvecklat mig själv på sätt som jag alltid drömt om och beundrat andra för att våga göra.Och jag är väldigt stolt över mig själv - och nu känner jag att jag bara kan komma längre än hit. Så att komma tillbaka till Nässjö är inget steg tillbaka, det är egentlgien bara ett tecken på att jag kan bocka av ytterligare en planerad aktivitet. Nu väntar mina nya planerade aktiviteter och dem är det bara jag själv som kan bocka av!
Det känns som att den planeringen är ganska så klar framför mig nu och det känns som att jag vet vart jag är påväg. Jag har nu bestämt att se på mitt liv som en dag fylld med aktiviteter - saker att avverka, viktiga saker att göra klart, platser att uppleva, utbildningar att avsluta och företag att starta! Och varje aktivitet i mitt liv är ett litet projekt i sig - och jag är glad att jag funnit den insikten. Nu behöver jag ju aldrig bli uttråkad igen!
Nästa - fortsätta med mit Scrapbook-album från USA!
peace på den.
Ps. Desirée Johansson och Elina Engström är mer saknade än de någonsin kan förstå! Ni gör mig alltid levande <3
T o m att betala en räkning kan vara kul när jag känner att jag lever. Bara känslan av att ha kommit en liten bit på vägen till att bli klar med dagens planerade aktiviteter är en tillfredställelse som få saker kan inbringa. Då brukar jag le för mig själv o tänka: Fy fan vad du är bra idag, Stephanie. Och jäklar i mig - då är jag bra. T o m för en räknings skull ...
Men just nu så känner jag inte att jag lever på samma sätt - jag önskar att jag hade en briljon saker att göra klart, massor av möten, då helst arbetsintervjuver, att hinna med, flera fika att avverka med vänner o bekanta! Men just nu är det rätt tomt där som sagt - och det känns väldigt jobbigt.
Jag är nog rätt lik far min på den punkten - jag vill alltid ha nåt att göra och har väldigt lätt att bli rastlös. Han är dock lite värre på den punkten - för när han inte har nåt att göra så blir han inte bara rastlös utan RASTLÖS och då blir man fullkomligt galen på honom. Och får sparka ut honom och tvätta bilen för att inte hela huset ska rasa samman! Han är egentlgien motsatsen till mamma som har lätt för att slappna av och bara ta det lugnt i soffan. Hon har inget behov av att ständigt vara på G med tusen nya projekt. De kompenserar varann rätt bra dem två - och av den kompensationen så kom jag. En blandning av dem två - jag kan under långa perioder av mitt liv inte sitta still för fem minuter och hatar att ha tråkigt framför TVn. Det känns som slöseri med min tid. Medan jag i andra perioder fullkomligt hatar att stressa och älskar att ligga i soffan och inte göra någonting. Och ofta så kommer de, logiskt nog, efter varandra. När jag haft en riktigt stressig period och avverkat alla planerade grejer brukar jag bli fullkomligt utmattad och då passar TV-soffan kanon.
Hur som helst - så ungefär en vecka efter jag kom hem från New York så var allt kanon. Jag hade något planerat och massor av saker att ta tag i varje dag och jag var i mitt essä. Men nu så är det liksom lugnt - inget känns riktigt kul.
Jag insåg det när jag var ute och gick idag - att jag är så beroende av att ha saker för mig för att fungera och må bra. Men jag insåg också att det är upp till mig att sätta mina egna järn i elden, och att komma tillbaka till Svergie känns som ett steg i rätt riktning. Även om det kan kännas som ett steg bakåt , så har jag faktiskt levt, bott och arbetat i USA i ett helt år. Jag har skapat mig ett liv, med nya vänner och familj alldeles ensam på ett nytt språk alldeles själv. Jag har utvecklat mig själv på sätt som jag alltid drömt om och beundrat andra för att våga göra.Och jag är väldigt stolt över mig själv - och nu känner jag att jag bara kan komma längre än hit. Så att komma tillbaka till Nässjö är inget steg tillbaka, det är egentlgien bara ett tecken på att jag kan bocka av ytterligare en planerad aktivitet. Nu väntar mina nya planerade aktiviteter och dem är det bara jag själv som kan bocka av!
Det känns som att den planeringen är ganska så klar framför mig nu och det känns som att jag vet vart jag är påväg. Jag har nu bestämt att se på mitt liv som en dag fylld med aktiviteter - saker att avverka, viktiga saker att göra klart, platser att uppleva, utbildningar att avsluta och företag att starta! Och varje aktivitet i mitt liv är ett litet projekt i sig - och jag är glad att jag funnit den insikten. Nu behöver jag ju aldrig bli uttråkad igen!
Nästa - fortsätta med mit Scrapbook-album från USA!
peace på den.
Ps. Desirée Johansson och Elina Engström är mer saknade än de någonsin kan förstå! Ni gör mig alltid levande <3
söndag, september 27
vitt. svart. grått.
Vit är fredens färg, den vita flaggan är rest nu och det känns skönt. Ibland behöver man bara öppna öronen och inse att saker med största sannolikhet inte är som de utger sig för att vara. I fler än en situation. Men nu är det vitt. Alldeles gnistrande vitt. Precis som den sköna Raffe jag har på mig nu.
Känslan i mig är dock svart, alldeles mörk o dyster. Saknaden är en del av mig och det är något jag måste vänja mig vid. Och jag gillar inte den insikten. Jag pratade just med min älskade värdmor o mina barn! Så underbart o fruktansvärt på samma gång. Jag sitter här med gråten i halsen, kan inte förstå att jag inte är en del av deras vardag längre. Och att dem inte är en del av min. Känns fruktansvärt. Men vi pratar på. Har snart gått två veckor och det känns väldigt konstigt.
Jag känne rmig liksom inte hemma här, det känns som att jag är på besök. Som att jag är här o hälsar på, sover över o träffar vänner igen för att sen fara iväg till nästa ställe. Det känns väldigt lustigt, känner att mitt liv är så förändrat sen jag lämnade. Saknar allt fårn USA bara .. Så mycket.
Annars är allt grått. Sverige är ett grått land.
Känslan i mig är dock svart, alldeles mörk o dyster. Saknaden är en del av mig och det är något jag måste vänja mig vid. Och jag gillar inte den insikten. Jag pratade just med min älskade värdmor o mina barn! Så underbart o fruktansvärt på samma gång. Jag sitter här med gråten i halsen, kan inte förstå att jag inte är en del av deras vardag längre. Och att dem inte är en del av min. Känns fruktansvärt. Men vi pratar på. Har snart gått två veckor och det känns väldigt konstigt.
Jag känne rmig liksom inte hemma här, det känns som att jag är på besök. Som att jag är här o hälsar på, sover över o träffar vänner igen för att sen fara iväg till nästa ställe. Det känns väldigt lustigt, känner att mitt liv är så förändrat sen jag lämnade. Saknar allt fårn USA bara .. Så mycket.
Annars är allt grått. Sverige är ett grått land.
lördag, september 26
nyupptäckt uppskattning av helger
Jag älskar helger helt plötsligt - på ett helt nytt sätt än jag tidigare gjort! För nu är jag en hårt arbetande kvinna o då lär man sig att uppskatta de dagar man får ligga kvar i sängen och sova längre än till 5.30
Gårdagen var jättemys - så kul att hänga med yving, emma, evve o elin. Bara laga mat o titta på en riktigt mysig tjej-film o prata skit. Så det ska vara! Och så kommer jag hem efter lite taxi-verksamhet och ser att my beloved darlings i New York var inloggade o då blir det ju lite skitsnack även där.. De skulle ut o festa - hoppas att detta försöket blev lyckat! :P Jag ska inte ens säga att jag önskar jag var där OM det blev lyckat - för vi vet ju alla att de inte skulle blivit det om jag fortfarande strosade runt i NYC! :D Haha! ne det är faktiskt inte ens kul .. urk!
Dagen idag har erbjudit en lång sömn till kl 12 o nu väntan på att min älskade o saknade värdfamilj ska ringa så vi får prata lite! Så längesen nu. Sen blir det en fika med Carl o ikväll kommer Benet! Ska bli så kul att träffa honom igen .. :) Får se vad vi hittar på - Bryggeriet kanske? Mm.
Ne nu blir det en dusch!
Peace på den.
miss u girls - so much! <3
Gårdagen var jättemys - så kul att hänga med yving, emma, evve o elin. Bara laga mat o titta på en riktigt mysig tjej-film o prata skit. Så det ska vara! Och så kommer jag hem efter lite taxi-verksamhet och ser att my beloved darlings i New York var inloggade o då blir det ju lite skitsnack även där.. De skulle ut o festa - hoppas att detta försöket blev lyckat! :P Jag ska inte ens säga att jag önskar jag var där OM det blev lyckat - för vi vet ju alla att de inte skulle blivit det om jag fortfarande strosade runt i NYC! :D Haha! ne det är faktiskt inte ens kul .. urk!
Dagen idag har erbjudit en lång sömn till kl 12 o nu väntan på att min älskade o saknade värdfamilj ska ringa så vi får prata lite! Så längesen nu. Sen blir det en fika med Carl o ikväll kommer Benet! Ska bli så kul att träffa honom igen .. :) Får se vad vi hittar på - Bryggeriet kanske? Mm.
Ne nu blir det en dusch!
Peace på den.
miss u girls - so much! <3
tisdag, september 22
förändringens tid.
Klockan 5.30 ringde min underbara mobil för att väcka mig i morse. Kl 06.37 går gongongen på Itab Shop Concept o kartoonger ska packas med underklädesställ o smyckesstänger! Och tillslut går rörelserna från full fokus i huvudet till att händerna gör det för hand medan tankarna vandrar, och vandrar, och ...
Med Ipoden fullproppad med musik som är USA för mig så trängdes tårarna innanför tårkanalerna. Saknaden efter att sitta i jeepen eller på tunnelbanan o titta på folk med mina underbara vänner o lyssna på dessa låtar är enorm.
och hela tiden dras tankarna till Desirée o Elina där borta. Mina bästa. Vad gör jag på fel sida av jorden? Jag är inte klar med NY - o NY är inte klar med mig! Vad hände med mina bockar på Ture? Hm. Inte hälsosamt. Inte blev saknaden mindre av att jag läste min värdmammas referens om mig idag - tårarna trängdes även då ..
Men nu gäller det att vänja sig vid att gå upp kl 5.30 varje morgon o släpa sig på cykel/med bil till ett instängt lager o andas damm hela dagarna istället för att sakta vakna upp i mitt amerikanska tillhåll runt kl 9 o sedan ta en skön promenad o hämta mina flickor i en barnvagn o gå till lekplatsen o vara ute o springa en hel dag. Sedan är det också dags att vänja sig vid att inte träffa Des o Elina varje dag - eller bara vara ett enkelt samtal bort. Och dte är svårare än jag vill erkänna ..
Jag har bara varit i sverige en vecka o det känns redan som en evighet.. Har så kul med alla vänner här o allt. Så kul att träffa alla igen . Men allt är så förändrat. Inget är som förr - både till dte positiva o negativa. Men som med mitt enformiga arbete - så vänjer sig hjärnan först..
Men frågan är om mitt hjärta gör det ... ?
Jag saknar er Des o Elina - more than words can say! <3
Med Ipoden fullproppad med musik som är USA för mig så trängdes tårarna innanför tårkanalerna. Saknaden efter att sitta i jeepen eller på tunnelbanan o titta på folk med mina underbara vänner o lyssna på dessa låtar är enorm.
och hela tiden dras tankarna till Desirée o Elina där borta. Mina bästa. Vad gör jag på fel sida av jorden? Jag är inte klar med NY - o NY är inte klar med mig! Vad hände med mina bockar på Ture? Hm. Inte hälsosamt. Inte blev saknaden mindre av att jag läste min värdmammas referens om mig idag - tårarna trängdes även då ..
Men nu gäller det att vänja sig vid att gå upp kl 5.30 varje morgon o släpa sig på cykel/med bil till ett instängt lager o andas damm hela dagarna istället för att sakta vakna upp i mitt amerikanska tillhåll runt kl 9 o sedan ta en skön promenad o hämta mina flickor i en barnvagn o gå till lekplatsen o vara ute o springa en hel dag. Sedan är det också dags att vänja sig vid att inte träffa Des o Elina varje dag - eller bara vara ett enkelt samtal bort. Och dte är svårare än jag vill erkänna ..
Jag har bara varit i sverige en vecka o det känns redan som en evighet.. Har så kul med alla vänner här o allt. Så kul att träffa alla igen . Men allt är så förändrat. Inget är som förr - både till dte positiva o negativa. Men som med mitt enformiga arbete - så vänjer sig hjärnan först..
Men frågan är om mitt hjärta gör det ... ?
Jag saknar er Des o Elina - more than words can say! <3
torsdag, september 17
hemma igen.
hej jag är hemma igen. blandade känslor. har ingen inspiration till att skriva ett långt rörande inlägg så jag får helt enkelt ta det som det kommer!
jag lever o mår bra :) skönt o vara hemma hos familjen, lite mysko att vänja sig vid allt det "nya" o att itne träffa mina två hjärtan Des o Elina varje dag! Det är tufft o kommer krävas väldigt mycket anpassning.
Saknar er så mycket att det gör ont. Och Jag saknar NY! Mycket mycket.
Nu ska jag sova - jetlag!
jag lever o mår bra :) skönt o vara hemma hos familjen, lite mysko att vänja sig vid allt det "nya" o att itne träffa mina två hjärtan Des o Elina varje dag! Det är tufft o kommer krävas väldigt mycket anpassning.
Saknar er så mycket att det gör ont. Och Jag saknar NY! Mycket mycket.
Nu ska jag sova - jetlag!
torsdag, september 10
11 september 2009 - snart slar klockan om
Ska ga o lagga mig nu, morgondagens datum paverkar hela familjen. Och jag ska tillsammans med min vardfamilj tillbringa dagen pa Ground Zero for ceremonin vid ruinerna fran World Trade Center. Min vardfars systers man ska halla tal infor hela nationen - och vi kommer att fa sta dar pa plats, som familjemedlemmar.
"God bless America"
"God bless America"
you are wrong.
Jag bryr mig.
Och det gor mig ont.
Valdigt ont.
Jag har gratit.
Jag har legat vaken.
Natt efter natt.
Men nar en mening ar sagd sa ar den. Och nu ar aven min sagd.
och jag ar fortfarande lika ledsen for hur det ser ut idag.
Nu vet aven ni.
Och det gor mig ont.
Valdigt ont.
Jag har gratit.
Jag har legat vaken.
Natt efter natt.
Men nar en mening ar sagd sa ar den. Och nu ar aven min sagd.
och jag ar fortfarande lika ledsen for hur det ser ut idag.
Nu vet aven ni.
onsdag, september 9
min stora lillasyster
16 september 1991 foddes varldens gosigaste o blonda lillasyster. Min lillasyster. Jag minns, eller sa kanske det ar tack vare filmer o att jag fatt berattat for mig hur jag satt i vantrummet pa Eksjo BB o lekte, jag minns att jag lekte med de dar frustrerande, men an roliga leksakerna med ett koppel av kulor som foljer en staltrad i olika riktningar!
Ja hur som helst sa minns jag hur jag satt dar o lekte, vantade och hoppade upp o sjong o dansade lite da o da till nan reklambit som jag kande igen pa TV... Sen kom pappa in: "Stephanie, kom hit sa ska du fa se din lilla syster Mikaela"
Det ar 18 ar sen jag fick se dig for forsta gangen, Mickan. 18 ar sen om sju dagar. Och du ar det basta som kunde handa mig, just da. Och det basta som annu hant mig. For hur langt ifran varandra vi varit alla ar, hur olika vi sett pa allt sa har du alltid varit min lillasyster. Och varje dag har jag uppskattat dig, pa ett eller annat satt.
Men det senaste aret av varat liv har varit omtumlande, handelserikt och annorlunda pa sa manga olika satt. Du ar den som haft det svarast, for allt som hant har drabbat dig. Och det har varit tufft, fruktansvart tufft och jag tror att det varit en utmaning for dig, som jag hoppas att du aldrig behover utsattas for igen.
Men jag vet ocksa att ur allt det som hant dig det senaste aret sa har nagot gott kommit ur det. Och jag hoppas att du kanner som mig, for jag har aldrig kant mig sa nara dig som nar jag befinner mig har, pa andra sidan jorden.
Jag vet att livet ar tufft for dig nu, att varje steg bokstavligtalat gor ont. Och jag vet att allt tar emot, och att inget ser positivt ut. Men det finns alltid ljusglimtar, aven nar morkret ar som djupast o tararna inte vill sluta rinna. Aven nar du inget hellre vill ar an att krypa ur dig sjalv o sakta lamna allt som ar jobbigt. Allt som du inte vill vara en del av, eller som du inte vill ska vara en del av dig. Aven da finns ljusglimtarna dar, och tindrar till da o da. Bara tillrackligt ofta for att veta att livet inte ar uppgivet, borta o brutet. Och jag hoppas du forstar att min karlek till dig ar en sadan ljusglimt. Nagot som finns dar, langt borta, men anda sa nara.
Du fyller snart 18 ar, och da blir du vuxen. Men i mina ogon ar du alltid min lillasyster och jag kommer alltid alska dig som just min lillasyster, men jag kommer fran och med detta aret aven att alska dig som en van och for evigt som den starka person jag vet att du ar.
Lat aldrig den som ar Du forsvinna under all smarta, radsla o tarar. Aldrig Mickan, du ar for bra for att forsvinna.
Jag alskar dig, forevigt.
Din storasyster.
tisdag, september 8
forever is over.
Jag fick ett mejl idag. Ett elektroniskt brev. Ett mycket valformulerat o genomtankt brev. Ett brev med asikter, tankar o kanslor fran ett halvt liv. Nastan tio ar. Tio ar som skulle vara for evigt. Men som med de sista orden. Och fragetecknet. Sa ar nu for evigt slut.
Det finns liksom inget mer att tillagga. Och jag kanner som om en sten ar borta. Som att en del tyngd har lyfts. Samtidigt kanns det vemodigt och sorgligt. Mest for att det skulle sluta sahar. For ett slut har alltid kants nara. Patagligt. Det har alltid funnits dar. Och nu har vi natt mallinjen. Och det var inget rent spel. Hade det funnits en domare hade vi blivit utvisade. Bada tva. Fler an en gang. Det ar sorgligt. Valdigt sorgligt. Och vad som an cirkulerar sa finns det bara tva personer som egentligen vet. Vet hur det kanns och vad det innebar nar for evigt tar slut.
Vart for evigt.
Det finns liksom inget mer att tillagga. Och jag kanner som om en sten ar borta. Som att en del tyngd har lyfts. Samtidigt kanns det vemodigt och sorgligt. Mest for att det skulle sluta sahar. For ett slut har alltid kants nara. Patagligt. Det har alltid funnits dar. Och nu har vi natt mallinjen. Och det var inget rent spel. Hade det funnits en domare hade vi blivit utvisade. Bada tva. Fler an en gang. Det ar sorgligt. Valdigt sorgligt. Och vad som an cirkulerar sa finns det bara tva personer som egentligen vet. Vet hur det kanns och vad det innebar nar for evigt tar slut.
Vart for evigt.
lördag, september 5
New York, New York - I really love it here
Kom just hem fran en underbar o billig dag i city med Emma o Lise till att borja med o sedan kom Elina o joinade teamet emd sin vackra nuna :)
Strosade runt pa Times Square o avnjot en Chocolate Java Chip Frappuccino fran Starbucks pa den avstangda delen av Broadway. Mycket harligt i skuggan - nar solen stekte pa turisterna som strosade runt med kameror o fotade det som jag vanligtvis kallar "turist-new york". Sedan tog vi vara pigga o glada fotter o gick langs 6th avenue o inskaffade en iPod at Lise i en papp-pase! Mycket intressant. Men billigt.
Sedan gick vi nedat 34th street o strosade runt pa Victoria Secreto Forever 21 i evigheter. Blev iaf ett halsband rikare - med min budget ar det imponerande. Jag som trodde den skulle halla! Latt o va efterklok.
Hur som helst sa valde vi att ga igenom Manhattan for att verklignen njuta av denna fantastiska, pulserande, underbara o alldeles perfekta stad. Och det ar verkligen helt otroligt att man kan kanna san otrolig lycka nar man trippar runt dar, trots att hela varlden rasar samman runt omkring en ...
New York City ar valdigt intressant sa sett - atmosfaren, manniskorna, hudfargen, utseendet andras for varje gata man passerar. Och det gor att NYC aldrig blir trakigt - eller ointressant. Det finns nat nytt i varje gathorn. Det ar det jag alskar med NYC - att sa manga olika varldar har blandats pa samma halvo. Det ar som att hela USA ar representerat pa Manhattan!
Vart jag ville komma med detta var att jag ar totalt obotligt foralskad i new York City o den karleken kommer aldrig att tyna bort ...
Imorgon blir dte stranden hela dagen lang med tjejerna o det allra basta ar att Dessiduss kommer HEM!!!!!!!!!!!!! <3
Strosade runt pa Times Square o avnjot en Chocolate Java Chip Frappuccino fran Starbucks pa den avstangda delen av Broadway. Mycket harligt i skuggan - nar solen stekte pa turisterna som strosade runt med kameror o fotade det som jag vanligtvis kallar "turist-new york". Sedan tog vi vara pigga o glada fotter o gick langs 6th avenue o inskaffade en iPod at Lise i en papp-pase! Mycket intressant. Men billigt.
Sedan gick vi nedat 34th street o strosade runt pa Victoria Secreto Forever 21 i evigheter. Blev iaf ett halsband rikare - med min budget ar det imponerande. Jag som trodde den skulle halla! Latt o va efterklok.
Hur som helst sa valde vi att ga igenom Manhattan for att verklignen njuta av denna fantastiska, pulserande, underbara o alldeles perfekta stad. Och det ar verkligen helt otroligt att man kan kanna san otrolig lycka nar man trippar runt dar, trots att hela varlden rasar samman runt omkring en ...
New York City ar valdigt intressant sa sett - atmosfaren, manniskorna, hudfargen, utseendet andras for varje gata man passerar. Och det gor att NYC aldrig blir trakigt - eller ointressant. Det finns nat nytt i varje gathorn. Det ar det jag alskar med NYC - att sa manga olika varldar har blandats pa samma halvo. Det ar som att hela USA ar representerat pa Manhattan!
Vart jag ville komma med detta var att jag ar totalt obotligt foralskad i new York City o den karleken kommer aldrig att tyna bort ...
Imorgon blir dte stranden hela dagen lang med tjejerna o det allra basta ar att Dessiduss kommer HEM!!!!!!!!!!!!! <3
fredag, september 4
"if u love someone - set them free, and if u have to stalk him he probably wasn't yours to begin with ..."
Efter x antal panik-angestattacker under dagen kan jag nu officiellt deklarera mig mellan tva jobb - arbetslos! For 11 minuter sen avslutades min sista jobbdag i familjen Foley. Och idag ar det mina alskade o saknade Becca o Bellas fodelsedag - 18 ar och 15 ar! GRATTIS MINA HJARTAN!
Min sista dag var valdigt kanslomassigt blandad o innebar bl a att jag o Erin satt o holl om varann o grat for att jag ska aka hem. Hon hade en time-out o betedde sig riktigt, riktigt illa o sa kommer det fram att hon ar totalt forstord over att jag ska aka hem ... "Jag vill inte att du ska aka hem, jag vill inte forlora dig" - da brast mitt hjarta. Och i samma veva star Brianne o grater hjartskarande utanfor dorren - och vill inget annat an att halla i mig. Jag fragar henne varfor hon grater - men hon sager att hon inte vet. Det ar intressant, hon ar tre ar o i den aldern har man svart att satta ord pa sina kanslor. men igar sa hon: " Jag ska stoppa flyget - jag ska halla fast i ditt ben sa det inte kan lyfta" Min alskade barnaskara! <3
Det ar fruktansvart att se mina alskade flickor sa ledsna, oroliga o forvirrade. Jag hoppas med hela mitt hjarta att det kommer att bli bra. Det ar inte bara svart for mig, utan for hela familjen som min vardmamma sa idag.
Jag kom just hem ifran New Rochelle Movies - sag en film som kan laggas i kategorin Sjukt rolig men inte bra. Hm, All about Steve - lockade fram otroligt mycket skratt, men det kassa valet av b-skadisar forutom Sandra Bullock och Bradley Cooper, (for ovrigt en ny favorit i hunk-listan) drog ner betyget o standarden! Sandra Bullocks karaktar Mary var det o-normalaste o skonaste jag sett, och hon avslutar filmen med: "if u love someone - set them free, and if u have to stalk him he probably wasn't yours to begin with ..."
Klockrent pa alla vis - Sandra Bullock ar verkligen en sjukt bra skadespelare och kan ge sant liv till platta o torra karaktarer. All about Steve hade inte varit nagot utan henne!
En bild fran bio far avsluta, enjoy!
torsdag, september 3
Elina Engstrom o Desiree Johansson.
Vanner, alskade alskade vanner ..
Ibland kanns det som att vi var satta pa jorden for att motas har i New York. Vi har haft varldens basta tid har tillsammans - men den har kantats av brak o tjafs av alla de slag. Men det ar val sa det blir av en klassisk trekant - dock denna gang av tre mycket mycket mycket nara vanner som lever inpa varandras skinn varje dag.
Vi har sett allas vara sidor - och aven sett sidor som vi sjalva inte visste fanns. Och vi har alla insett saker som forevigt skulle ligga under ytan om vi inte hade varit precis har, precis nu. Saker som kanske skulle kommit upp i en karleksrealtion i framtiden - men som vi nu ser i dagsljuset o kan bearbeta. Jag kan tro att vi ar satta har for att inse saker om realtioner, vanner o om oss sjalva for att reda ut det.
Sa varfor inte se det som en chans istallet for ett nederlag?
Kanns som att vi alla tre under hosten behover ga at varsitt hall for att bearbeta de saker som kommit fram. Prata, tanka, ut o ga, springa eller lyssna pa depp-musik pa ipoden. vad som helst for att reda ut sig sjalv, sa att vi sen kan motas i Sverige. Pa utvald plats o inse hur mycekt vi betyder for varann ..
For jag vet inte hur jag hade klarat mig igenom detta berg-o-dal-bane halvaret utan just er tva - mina stjarnor, klippor, skatter o guldklimpar Desiree Johansson o Elina Engstrom. Ni ar varda allt for mig - mina basta! Glom aldrig det , trots att jag ar en stor uppblast pase notter fran o till...
Jag alskar o saknar er redan,
Yours forever,
S - a k a Slippery S
Ibland kanns det som att vi var satta pa jorden for att motas har i New York. Vi har haft varldens basta tid har tillsammans - men den har kantats av brak o tjafs av alla de slag. Men det ar val sa det blir av en klassisk trekant - dock denna gang av tre mycket mycket mycket nara vanner som lever inpa varandras skinn varje dag.
Vi har sett allas vara sidor - och aven sett sidor som vi sjalva inte visste fanns. Och vi har alla insett saker som forevigt skulle ligga under ytan om vi inte hade varit precis har, precis nu. Saker som kanske skulle kommit upp i en karleksrealtion i framtiden - men som vi nu ser i dagsljuset o kan bearbeta. Jag kan tro att vi ar satta har for att inse saker om realtioner, vanner o om oss sjalva for att reda ut det.
Sa varfor inte se det som en chans istallet for ett nederlag?
Kanns som att vi alla tre under hosten behover ga at varsitt hall for att bearbeta de saker som kommit fram. Prata, tanka, ut o ga, springa eller lyssna pa depp-musik pa ipoden. vad som helst for att reda ut sig sjalv, sa att vi sen kan motas i Sverige. Pa utvald plats o inse hur mycekt vi betyder for varann ..
For jag vet inte hur jag hade klarat mig igenom detta berg-o-dal-bane halvaret utan just er tva - mina stjarnor, klippor, skatter o guldklimpar Desiree Johansson o Elina Engstrom. Ni ar varda allt for mig - mina basta! Glom aldrig det , trots att jag ar en stor uppblast pase notter fran o till...
Jag alskar o saknar er redan,
Yours forever,
S - a k a Slippery S
lördag, augusti 29
nya tider.
Update. Update.
Lise ar har o allt ar kanon - vi ar sa lika. T o m samma dator, lika langa, samma storlek pa skor, alskar sjalar o twilight saklart! Haha. Kanon dock, det kanns bra o barnen verkar gilla henne. :) Hon berattade att Brianne, min lilla alskling, hade pratat o fragat om mig idag o berattat "att sa gor inte stephanie" :P Sa sot! Men trearingar ar sana, jag har ju vatt en mycket stor del av hennes liv mellan aldern 2-3 o det ar den aldern man tyr sig till sarskilda manniskor. Men jag tror det kommer att ga bra!
Igar satte jag henne i min parla "Jeepen" sa hon fick kora redan forsta dagen! Haha, bara o tuta o kora - literlly! Sen pa kvallen sa softade vi, at middag med barnen o Carrie (saklart!) o sen for jag pa bio med Elina o Emma, Lise kande att hon var trott sa hon stannade hemma.
Vi sag filmen Inglorious Basterds - sjukt genialisk film. Fastnade for Brad Pitts fantastiska dialekt o det faktum att den skildrade en humoristisk version av andra varldskriget. Mycket mycket mycket sevard!
Trailer pa Inglorious Basterds
Dagen idag innebar massa mys med barnen pa morgonen, sen for jag till Elina for en frukost-date. Den resulterade i ett micro-sprangt agg a la' Steph! (don't judge me!) Sen for vi in till stan emd emma. Strosade runt i min vackra o underbara stad New York City. Jag kopte en mycket bra kamera for 1200 kr, i Sverige gar samma kamera till priset 4000 kr! Riktigt, riktigt nojd. Den akmeran ar dessutom sjukt bra, Emma min van har har den namligen! :)
Nu pa kvallen hamtade vi upp Lise o at pa TGI Friday o introducerade henne for Target. The one and only! ;)
Pa vagen hem sa ringde alskade Des! Sa kul - skratatde sa vi dog! O hon ar valdigt saknad pa alla vis. Men det ar val bara o vanja sig, tre manader sen far vi tillbringa varje dag ihop igen! :) MM! Fantastiskt.
Ok, detta blev ett trakigt, informativt inlagg - men pallar inget annat ikvall. Nu blir det sangen!
peace pa den.
Lise ar har o allt ar kanon - vi ar sa lika. T o m samma dator, lika langa, samma storlek pa skor, alskar sjalar o twilight saklart! Haha. Kanon dock, det kanns bra o barnen verkar gilla henne. :) Hon berattade att Brianne, min lilla alskling, hade pratat o fragat om mig idag o berattat "att sa gor inte stephanie" :P Sa sot! Men trearingar ar sana, jag har ju vatt en mycket stor del av hennes liv mellan aldern 2-3 o det ar den aldern man tyr sig till sarskilda manniskor. Men jag tror det kommer att ga bra!
Igar satte jag henne i min parla "Jeepen" sa hon fick kora redan forsta dagen! Haha, bara o tuta o kora - literlly! Sen pa kvallen sa softade vi, at middag med barnen o Carrie (saklart!) o sen for jag pa bio med Elina o Emma, Lise kande att hon var trott sa hon stannade hemma.
Vi sag filmen Inglorious Basterds - sjukt genialisk film. Fastnade for Brad Pitts fantastiska dialekt o det faktum att den skildrade en humoristisk version av andra varldskriget. Mycket mycket mycket sevard!
Trailer pa Inglorious Basterds
http://www.youtube.com/watch?v=5sQhTVz5IjQ
Dagen idag innebar massa mys med barnen pa morgonen, sen for jag till Elina for en frukost-date. Den resulterade i ett micro-sprangt agg a la' Steph! (don't judge me!) Sen for vi in till stan emd emma. Strosade runt i min vackra o underbara stad New York City. Jag kopte en mycket bra kamera for 1200 kr, i Sverige gar samma kamera till priset 4000 kr! Riktigt, riktigt nojd. Den akmeran ar dessutom sjukt bra, Emma min van har har den namligen! :)
Nu pa kvallen hamtade vi upp Lise o at pa TGI Friday o introducerade henne for Target. The one and only! ;)
Pa vagen hem sa ringde alskade Des! Sa kul - skratatde sa vi dog! O hon ar valdigt saknad pa alla vis. Men det ar val bara o vanja sig, tre manader sen far vi tillbringa varje dag ihop igen! :) MM! Fantastiskt.
Ok, detta blev ett trakigt, informativt inlagg - men pallar inget annat ikvall. Nu blir det sangen!
peace pa den.
torsdag, augusti 27
Tomt. Eko.
Sitter pa min harda trastol framfor min gamla. surrande dator o takflakten vinande i ett jamnt oljud over mitt huvud. Anda ar tystnaden patrangande. Allt kanns kalt och kyligt, trots att det ar nastan 25 grader i mitt rum sa ryser jag.
Mina resvaskor star fullpackade till bristningsgransen pa golvet, vaggarna ar tomma pa tavlor med minnen och av personer som statt o star mig nara. Varenda ram gapar tom, som om de till paminna mig om hur otroligt snabbt det gar innan livet forandras. Innan allt vander och att det nu ar dags att se framat igen, ta ett steg ut i verkligheten. Det ar dags att vakna upp ur dvalan, trycka pa play-knappen igen. Och denna gangen ska jag inte spola framat. Inte spola framat. Inte igen, jag vill inte gora samma misstag igen. Galler inte tredje gangen gillt langre?
Jag ska flytta hem igen, hem till Sverige. Men vart ar hem egentligen? Ar det dar du vaxt upp eller dar din familj bor? Eller ar det dar du kanner att du har ett liv eller kanske en framtid? Just nu kanns det som att hem ar i min resvaska. Mitt amerikanska liv ar nu nedpackat och imorgon kommer ett svenskt liv att packas upp i samma rum, nya minnen o vardefulla bilder kommer att hangas varsamt upp pa vaggarna. Fylla tomrummen igen. Men vad ar det jag kommer till? Mer tomrum att fylla ut. Fler ramar att pryda med minnen o vardefulla personer. Fran mitt amerikanska liv.
Aldrig ar man riktigt fri fran sitt forflutna. Aldrig kan man ta ett steg framat forran man maste paminna sig sjalv om det som varit, det man lamnat bakom sig. Man kan inte slappa. Jag kan inte slappa o bara ga. Att fara hit var ett tappert forsok, men anda hangde bilder fran mitt forflutna tryggt pa vaggen. Som en paminnelse om att nar jag kommer tillbaka, da kommer allt vara som vanligt igen. Inga forandringar. Eller bara forandringar. Kanske ar det jag som ar den storsta forandringen? Kanske ar det dags att hitta ett nytt hem? Kanske ar Nassjo bara en hemstad? En stad som man kommer till for att besoka slakt, vanner o ateruppleva minnen fran langt borta.
For mig kommer det nog vara sanning. Jag har vaxt for mycket som person for att fa plats i Nassjo. Jag vill sa mycket mer med mig sjalv o med mitt liv. Jag har sa mycket nya flaktar som blaser i mitt liv, inspirationskallor med en drivkraft som gor att jag aldrig vill stanna. Aldrig ge upp.
Jag kommer aldrig att ge upp. Och om nagon vill trycka ner mig sa kan den forsoka. Igen. Och igen. Aldrig kan ni fa stopp pa mig nu. Jag ska finna mitt hem.
Mina resvaskor star fullpackade till bristningsgransen pa golvet, vaggarna ar tomma pa tavlor med minnen och av personer som statt o star mig nara. Varenda ram gapar tom, som om de till paminna mig om hur otroligt snabbt det gar innan livet forandras. Innan allt vander och att det nu ar dags att se framat igen, ta ett steg ut i verkligheten. Det ar dags att vakna upp ur dvalan, trycka pa play-knappen igen. Och denna gangen ska jag inte spola framat. Inte spola framat. Inte igen, jag vill inte gora samma misstag igen. Galler inte tredje gangen gillt langre?
Jag ska flytta hem igen, hem till Sverige. Men vart ar hem egentligen? Ar det dar du vaxt upp eller dar din familj bor? Eller ar det dar du kanner att du har ett liv eller kanske en framtid? Just nu kanns det som att hem ar i min resvaska. Mitt amerikanska liv ar nu nedpackat och imorgon kommer ett svenskt liv att packas upp i samma rum, nya minnen o vardefulla bilder kommer att hangas varsamt upp pa vaggarna. Fylla tomrummen igen. Men vad ar det jag kommer till? Mer tomrum att fylla ut. Fler ramar att pryda med minnen o vardefulla personer. Fran mitt amerikanska liv.
Aldrig ar man riktigt fri fran sitt forflutna. Aldrig kan man ta ett steg framat forran man maste paminna sig sjalv om det som varit, det man lamnat bakom sig. Man kan inte slappa. Jag kan inte slappa o bara ga. Att fara hit var ett tappert forsok, men anda hangde bilder fran mitt forflutna tryggt pa vaggen. Som en paminnelse om att nar jag kommer tillbaka, da kommer allt vara som vanligt igen. Inga forandringar. Eller bara forandringar. Kanske ar det jag som ar den storsta forandringen? Kanske ar det dags att hitta ett nytt hem? Kanske ar Nassjo bara en hemstad? En stad som man kommer till for att besoka slakt, vanner o ateruppleva minnen fran langt borta.
For mig kommer det nog vara sanning. Jag har vaxt for mycket som person for att fa plats i Nassjo. Jag vill sa mycket mer med mig sjalv o med mitt liv. Jag har sa mycket nya flaktar som blaser i mitt liv, inspirationskallor med en drivkraft som gor att jag aldrig vill stanna. Aldrig ge upp.
Jag kommer aldrig att ge upp. Och om nagon vill trycka ner mig sa kan den forsoka. Igen. Och igen. Aldrig kan ni fa stopp pa mig nu. Jag ska finna mitt hem.
Izabelle Brink
Pratade just med lilla Bella fran Halmstad som jag traffade har for snart ett helt ar sen. Saknar henne sa valdigt mycket, hon bodde har en vecka nar hennes vardfamilj kranglade och sen for hon hem. Tva korta manader, men en djup vanskap som hallt sig over havet. Nu i varas kom hon pa ett New York-besok igen, o snart ar jag hemmma sa jag kan komma till Halmstad o traffa henne, Emma o hennes harliga mamma Camilla! Ska bli sa skont att se henne igen maste jag saga.
Skulle bara saga det!
Saknar dig Bells, love <3
Skulle bara saga det!
Saknar dig Bells, love <3
onsdag, augusti 26
det ar mycket man kan satta "sista" framfor nu.
Klockan ar 1.11 am o jag ar fruktansvart trott, ledsen o ensam.
Har suttit hela kvallen o dagen med avskedspresenterna till mina nara o kara har i USA. Har namligen min sista ensamma kvall har i mitt underbara tillhall, min tillflyktsort o mitt hem - Mitt Gula Rum.
Pa fredag kommer Lise o imorgon ska jag o Elina o Emma rensa ur min garderob o packa mitt amerikanska liv i mina tva enorma resvaskor, stanga igen o flytta dem till kontoret. Som tur ar sa vill Lise att jag fortfarande ska sova i mitt rum, sa jag ar tacksam for det! :) Inte sista dar inte ..
Har gjort sa fina kollage-ramar till mina fina ungar, och kopte aven ramar till vard-mor o farforaldrarna! Blev riktigt nojd, far be Elina ta med sig kameran for lite dokumentering imorgon.
Har haft en underbar o skon semester med min alskade vardfamilj ett par dagar nu, aven om dte tog emot att satta sig i bilen o kora upp mot becket ar jag tacksam for att jag gjorde det - kande att jag behovde lite tid med dem sjalv :) Vi har avverkat vattenpark, grod-fangst, kajakande i dammen o ett o annat monopol-spel! Mycket harligt.
Lag igar kvall o pratade med min aldsta flicka Erin, vi pratade om ditten o datten, o kom tillslut in pa det faktum att jag snart kommer att vara utbytt, bortglomd o overgiven (ok, kanske liten overdrift!). Hur som helst sa sa hon att hon kommer sakna mig sa fruktansvart mycket o att hon vill att jag ska stanna for alltid. Samma sak sa aven Kiera. Brianne borjade nastan grata idag nar hon trodde jag skulle hem till Sverige idag, nar jag bara skulle kora mig o hunden hem fran Becket! Mina alskade tussar - sa jag komemr sakna dem. Kommer bli en tuff framtid jag gar till motes. Des jag forstar verkligen hur du kanner dig, o jag har inte ens akt ifran mina annu!!! huhaa..
Sa det var med graten i halsen jag skrev mina sma texter o klippte o klistrade o scrapbookade ihop kollagen till varje flicka. Hoppas de kommer bli glada - har ju kopt en hel box var med sma leksaker o annat mys som de nog kommer gilla ocksa!
Des ringde just fran Florida med, stackars sate som tillbringar tio dagar i Florida .. Ironin flodar - jag unnar dig detta. Men som vi sakert alla kanner, det kan vara bra emd lite avstand ibland, aven om ett alldeles for langt o STORT avstand vantar tills vi aterigen mots i nasta underbara stad!
Kan inte forsta hur tva personer som man kant ett halvar kan komma en sa nara in pa livet o betyda sa mycket. Men jag ar sa valdigt tacksam for det - ibland ar det helt ratt i tiden for allt som hander. Hur som helst sa alskar jag er bada valdigt mycket, o New York hade aldrig varit detsamma om jag inte fatt tillbringa min tid med er, Des o Elina <3 Tack alskade vanner!
Med Lifehouse - Broken i mina speakers lagger jag mig i min sang o invantar morgondagens sista akta jobb-dag hos familjen foley! :(
Stort lycka till till min alskade syster som ska opereras imorgon, haller alla tummar o tar for att det ska ga bra! Du fortjanar att fa allt bra o ratt nu, <3 Forlat, om jag ar dum ibland. U know that's how sisters are supposed to be, I'm just sticking to the plan ...
peace pa den.
Har suttit hela kvallen o dagen med avskedspresenterna till mina nara o kara har i USA. Har namligen min sista ensamma kvall har i mitt underbara tillhall, min tillflyktsort o mitt hem - Mitt Gula Rum.
Pa fredag kommer Lise o imorgon ska jag o Elina o Emma rensa ur min garderob o packa mitt amerikanska liv i mina tva enorma resvaskor, stanga igen o flytta dem till kontoret. Som tur ar sa vill Lise att jag fortfarande ska sova i mitt rum, sa jag ar tacksam for det! :) Inte sista dar inte ..
Har gjort sa fina kollage-ramar till mina fina ungar, och kopte aven ramar till vard-mor o farforaldrarna! Blev riktigt nojd, far be Elina ta med sig kameran for lite dokumentering imorgon.
Har haft en underbar o skon semester med min alskade vardfamilj ett par dagar nu, aven om dte tog emot att satta sig i bilen o kora upp mot becket ar jag tacksam for att jag gjorde det - kande att jag behovde lite tid med dem sjalv :) Vi har avverkat vattenpark, grod-fangst, kajakande i dammen o ett o annat monopol-spel! Mycket harligt.
Lag igar kvall o pratade med min aldsta flicka Erin, vi pratade om ditten o datten, o kom tillslut in pa det faktum att jag snart kommer att vara utbytt, bortglomd o overgiven (ok, kanske liten overdrift!). Hur som helst sa sa hon att hon kommer sakna mig sa fruktansvart mycket o att hon vill att jag ska stanna for alltid. Samma sak sa aven Kiera. Brianne borjade nastan grata idag nar hon trodde jag skulle hem till Sverige idag, nar jag bara skulle kora mig o hunden hem fran Becket! Mina alskade tussar - sa jag komemr sakna dem. Kommer bli en tuff framtid jag gar till motes. Des jag forstar verkligen hur du kanner dig, o jag har inte ens akt ifran mina annu!!! huhaa..
Sa det var med graten i halsen jag skrev mina sma texter o klippte o klistrade o scrapbookade ihop kollagen till varje flicka. Hoppas de kommer bli glada - har ju kopt en hel box var med sma leksaker o annat mys som de nog kommer gilla ocksa!
Des ringde just fran Florida med, stackars sate som tillbringar tio dagar i Florida .. Ironin flodar - jag unnar dig detta. Men som vi sakert alla kanner, det kan vara bra emd lite avstand ibland, aven om ett alldeles for langt o STORT avstand vantar tills vi aterigen mots i nasta underbara stad!
Kan inte forsta hur tva personer som man kant ett halvar kan komma en sa nara in pa livet o betyda sa mycket. Men jag ar sa valdigt tacksam for det - ibland ar det helt ratt i tiden for allt som hander. Hur som helst sa alskar jag er bada valdigt mycket, o New York hade aldrig varit detsamma om jag inte fatt tillbringa min tid med er, Des o Elina <3 Tack alskade vanner!
Med Lifehouse - Broken i mina speakers lagger jag mig i min sang o invantar morgondagens sista akta jobb-dag hos familjen foley! :(
Stort lycka till till min alskade syster som ska opereras imorgon, haller alla tummar o tar for att det ska ga bra! Du fortjanar att fa allt bra o ratt nu, <3 Forlat, om jag ar dum ibland. U know that's how sisters are supposed to be, I'm just sticking to the plan ...
peace pa den.
söndag, augusti 23
Heading up to Becket.
Ok, nu har vi precis packat in 3 barn o en kryck-hoppande vardmor i bilen o ska fara upp till Becket i Massachusetts for en liten mini-semester! Den var hastigt inplanerad o forstrode ltie planer for helgen - men far se det positivt, jag far umgas one on one med min alskade vardfamilj innan jag ska hem .. :)
Gardagen bjod pa ytterligare mer shopping- HUH! Jag borde inte fa 400 dollar att spendera fritt alltsa... Men jag hittade en ny BH o ett par jeans o en klanning sa det var val investerade pengar. Har shoppat en underbar vaska med - akta skinn! Jo, men jag har hittat bra saker denna helgen. Dock ligger jag minus pa en laptop som lyckats skaffa sig ett virus! Isn't it lovely? Och en sondrig kamera sa jag kan ju inte fota sakerna jag kopt heller ... Maste fixas snarast.
Jag, Des o Elina avslutade aven kvallen pa Times Square o gick pa bio. "The Timetravelers' Wife" Mysig snyft-film, valdigt gullig med en underbar lat: Broken - Lifehouse
http://www.youtube.com/watch?v=USUDlMBR-dQ
Nu ska jag satta mig i en bil o kora med tre tjuriga ungar med ljudet av Svamp Bob Fyrkant i hogtalarna!
Have a good week - will be back on Wednesday ..
Peace pa den.
Gardagen bjod pa ytterligare mer shopping- HUH! Jag borde inte fa 400 dollar att spendera fritt alltsa... Men jag hittade en ny BH o ett par jeans o en klanning sa det var val investerade pengar. Har shoppat en underbar vaska med - akta skinn! Jo, men jag har hittat bra saker denna helgen. Dock ligger jag minus pa en laptop som lyckats skaffa sig ett virus! Isn't it lovely? Och en sondrig kamera sa jag kan ju inte fota sakerna jag kopt heller ... Maste fixas snarast.
Jag, Des o Elina avslutade aven kvallen pa Times Square o gick pa bio. "The Timetravelers' Wife" Mysig snyft-film, valdigt gullig med en underbar lat: Broken - Lifehouse
http://www.youtube.com/watch?v=USUDlMBR-dQ
Nu ska jag satta mig i en bil o kora med tre tjuriga ungar med ljudet av Svamp Bob Fyrkant i hogtalarna!
Have a good week - will be back on Wednesday ..
Peace pa den.
lördag, augusti 22
Nar kroppen staller in sig pa off.
Vad ska man saga? Utekvallar i NYC ar verkligen inte min grej - varfor, varfor o ater varfor blir varenda planerad utgang till ett stort kaos nar jag ar med?!
Det ar inte kul for fem ore o som jag sa till Emma nar hon var har for ett par veckor sen, sa ar dte bara att rakna med att dte blir fullkomligt misslyckat nar jag ar med ut sa hon far inte forvanta sig nagot stort!
Och precis som jag forutspadde sa hande foljande den helgen: Fredagen bjod pa en bruten ta hemma i New Rochelle pga storm o 5 liter vin o lordagen pa en konstig snefylla som ledde till en hyfsat lang power-nap mot en hogtalare pa Mr West. That's just great! Gardagens bravader var av en annan typ dock, tarar o brak o vantan. Vantan. Vantan.
Jag hade en valdigt mystisk kansla i kroppen under kvallen. Det kandes som att jag sag mig sjalv utifran. Som att kroppen stangt av sig. Klockan var 6.30 nar vi kom hem i morse, o jag som hade vatt kissenodig hela kvallen kande inget, jag var inte ett dugg hungrig, jag var inte ett dugg trott trots att jag inte sovit nagot under kvallens vantan, jag var inte ett dugg full. Jag sag allt jag gjorde i slow motion o inget verkade logiskt. Jag var bara valdigt numb. Off. Avstangd.
Varfor reagerar kroppen sa? Och pa vad reagerar kroppen sa? Min teori ar att det ar sa mycket kanslomassiga stormar just nu. Jag ska hem snart, o som Elina sa igar sa behover man mental forberedelse i manader innan man ska hem. Och den har jag inte agnat mig at for fem ore. Jag har skjutit detta framfor mig sen den dagen jag landade i New York. Och nu ar det snart dags att lamna Des o Elina, att lamna min alskade underbara vardfamilj o att lamna denna fantastiska stad New York City. Yes, off ar ratt ord.
Idag ska jag in o njuta av storstads-pulsen med Des o Elina <3
peace pa den.
Det ar inte kul for fem ore o som jag sa till Emma nar hon var har for ett par veckor sen, sa ar dte bara att rakna med att dte blir fullkomligt misslyckat nar jag ar med ut sa hon far inte forvanta sig nagot stort!
Och precis som jag forutspadde sa hande foljande den helgen: Fredagen bjod pa en bruten ta hemma i New Rochelle pga storm o 5 liter vin o lordagen pa en konstig snefylla som ledde till en hyfsat lang power-nap mot en hogtalare pa Mr West. That's just great! Gardagens bravader var av en annan typ dock, tarar o brak o vantan. Vantan. Vantan.
Jag hade en valdigt mystisk kansla i kroppen under kvallen. Det kandes som att jag sag mig sjalv utifran. Som att kroppen stangt av sig. Klockan var 6.30 nar vi kom hem i morse, o jag som hade vatt kissenodig hela kvallen kande inget, jag var inte ett dugg hungrig, jag var inte ett dugg trott trots att jag inte sovit nagot under kvallens vantan, jag var inte ett dugg full. Jag sag allt jag gjorde i slow motion o inget verkade logiskt. Jag var bara valdigt numb. Off. Avstangd.
Varfor reagerar kroppen sa? Och pa vad reagerar kroppen sa? Min teori ar att det ar sa mycket kanslomassiga stormar just nu. Jag ska hem snart, o som Elina sa igar sa behover man mental forberedelse i manader innan man ska hem. Och den har jag inte agnat mig at for fem ore. Jag har skjutit detta framfor mig sen den dagen jag landade i New York. Och nu ar det snart dags att lamna Des o Elina, att lamna min alskade underbara vardfamilj o att lamna denna fantastiska stad New York City. Yes, off ar ratt ord.
Idag ska jag in o njuta av storstads-pulsen med Des o Elina <3
peace pa den.
fredag, augusti 21
Utgang.
Nu sprayas det o pudras det i hela mitt rum! ;)
Dags for fest inne pa Manhattan - troligtvis den sista gangen for denna gangen!
Vinet ar upphallt i pet-flaskor o taget gar om 20 min!
Skal pa den.
Dags for fest inne pa Manhattan - troligtvis den sista gangen for denna gangen!
Vinet ar upphallt i pet-flaskor o taget gar om 20 min!
Skal pa den.
Kaos.
Vaknar denna morgon o startar igang datorn - 15 min senare, nar MSN ar fardigladdat, skriver Elina att hon nu kan packa sina vaskor o fara hem!
Hennes vardmor blev galen av att hon "kom pa oss" med att hamta en troja o en film hemma hos hart arbetande Elina igar kvall nar de kom hem. Efter ett febrilt smsande mellan mig/Des - Elina igarkvall, mejlade Elina vardmor o berattade att hon inte pallar det faktum att hon inte har nagon som helst fritid pa sin fritid.
Sa nu ar det alltsa inte bara jag som packar vaskor, utan aven alskade Elina. Forhoppningsvis gar hennes flytt till narmare trakter an Svedala. Men skulle det vara faktum, ja da klagar inte jag iaf! (No offense, Des!)
For kvallen vantar utgang i city med massor av tjejer o innan det ska jag jobba, min sista ensamma fredag med mina tre underbara flickor!
Nu blir det film.
Peace pa den.
Hennes vardmor blev galen av att hon "kom pa oss" med att hamta en troja o en film hemma hos hart arbetande Elina igar kvall nar de kom hem. Efter ett febrilt smsande mellan mig/Des - Elina igarkvall, mejlade Elina vardmor o berattade att hon inte pallar det faktum att hon inte har nagon som helst fritid pa sin fritid.
Sa nu ar det alltsa inte bara jag som packar vaskor, utan aven alskade Elina. Forhoppningsvis gar hennes flytt till narmare trakter an Svedala. Men skulle det vara faktum, ja da klagar inte jag iaf! (No offense, Des!)
For kvallen vantar utgang i city med massor av tjejer o innan det ska jag jobba, min sista ensamma fredag med mina tre underbara flickor!
Nu blir det film.
Peace pa den.
torsdag, augusti 20
yo, it happend!
Mm, It actually did! I made myself a blog.
Jag har en amerikansk dator vilket innebar ett amerikanskt tangentbord sa ha overseende...
Det ar alltsa dags att styra kosan mot Sverige snart igen.
Det ar dags att ta itu med allt jag lamnade bakom mig. Hitta ratt i vardagen i Nassjo igen. Kanske framfor allt hitta mig sjalv i Nassjo igen?
Finns den personen kvar? Jag vet inte.. Delar finns nog dar nagonstans inom mig, och med storsta sannolikhet kommer mer komma fram nar jag val strosar runt dar pa Storgatan igen. Allt som ar hemma o Nassjo kanns dock avlagset o obekant. Den kanslan kanns valdigt konstig, fel pa nagot vis. Jag langtar inte efter att komma hem, mer an efter manniskor som star mig nara o farmors kottbullar! ;) Och Nassjos pizza far vi la inte heller missa ..
Hur som helst sa ar jag inte bekvam med tanken att lamna det fantastiska liv jag byggt upp har i Staterna. Jag har traffat manniskor fran sa manga olika delar av varlden, fatt en andra familj o dessutom hittat tva vanner som visat sig passa mig perfekt. All karlek till Elina o Des.
Jag har inget att klaga pa, mer an att det nu kommer till ett slut ...
Om ungefar exakt en vecka klampar den nya au pairen in genom dorren till mitt rum, och mina vaskor star har bredvid mitt skrivbord. Packade. Min laptop har lagt av sa aven den ar nedpackad. Den borde dock packas med en valdig fart rakt ner i soptunnan - men vad skulle pappa saga da?
Jag har t o m kraffsat ihop en budget, och den haller med stor marginal vilket kanns betryggande ..
Med Gavin DeGraw i ipod-lurarna ska jag vanda mig mot sangen nu ..
peace pa den.
Jag har en amerikansk dator vilket innebar ett amerikanskt tangentbord sa ha overseende...
Det ar alltsa dags att styra kosan mot Sverige snart igen.
Det ar dags att ta itu med allt jag lamnade bakom mig. Hitta ratt i vardagen i Nassjo igen. Kanske framfor allt hitta mig sjalv i Nassjo igen?
Finns den personen kvar? Jag vet inte.. Delar finns nog dar nagonstans inom mig, och med storsta sannolikhet kommer mer komma fram nar jag val strosar runt dar pa Storgatan igen. Allt som ar hemma o Nassjo kanns dock avlagset o obekant. Den kanslan kanns valdigt konstig, fel pa nagot vis. Jag langtar inte efter att komma hem, mer an efter manniskor som star mig nara o farmors kottbullar! ;) Och Nassjos pizza far vi la inte heller missa ..
Hur som helst sa ar jag inte bekvam med tanken att lamna det fantastiska liv jag byggt upp har i Staterna. Jag har traffat manniskor fran sa manga olika delar av varlden, fatt en andra familj o dessutom hittat tva vanner som visat sig passa mig perfekt. All karlek till Elina o Des.
Jag har inget att klaga pa, mer an att det nu kommer till ett slut ...
Om ungefar exakt en vecka klampar den nya au pairen in genom dorren till mitt rum, och mina vaskor star har bredvid mitt skrivbord. Packade. Min laptop har lagt av sa aven den ar nedpackad. Den borde dock packas med en valdig fart rakt ner i soptunnan - men vad skulle pappa saga da?
Jag har t o m kraffsat ihop en budget, och den haller med stor marginal vilket kanns betryggande ..
Med Gavin DeGraw i ipod-lurarna ska jag vanda mig mot sangen nu ..
peace pa den.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
