:)

Jag blev bara så less just nu. Hur kul är det att sitta här - vara helt nere i skorna av saknad o ledsamhet, dag ut o dag in, när man läser om saker som var vi förr, nu helt plötsligt klankas ner på...?
Jag blir bara sur när jag ser det där, när det är så uppenbart att jag mår skit här. var det inte vi nyss? var inte jag också en del?

Jag är fortfarande jag? Jag vet att jag inte upplever allt kul nu. Jag vet att jag egentlgien bara klagar. Och jag vill inte må såhär. Jag vill inte lägga över något på er. Men vem annars ska lyssna? Vem annars ska stötta?
Jag vet att jag är stark själv o att jag klarar mig själv, men jag vill inte det. Jag vill inte klara mig utan er.

Jag vill inte att ni ska tycka synd om mig - but spare me those freakin' announcements. I know u love eachother. It's great. But I love you too. And twinspirits? Thanks. I feel like I am so in. Haven't I made it clear that I feel like an outsider already? Thanks for putting it in words like that. I am in Sweden but I am still the Bon Air Girl. With u I am... With u I always am.

Jag kan inte heller ta allt alldeles för mycket eller för länge- och nu är det ute i luften. Men prata inte om det. Inte med mig o inte med varann. Bara visa lite barmhärtighet - ni kommer båda att en dag förstå hur det känns att vara på fel sida.

Jag tittar på mitt fina underbara armband varje dag , jag läser mina fina födelsedagskort och hejdå-kort, jag kollar på bilder och jag saknar er. Jag önskar mer än allt att jag fick ha så kul med er som ni har ihop nu.
Jag vill inte att detta ska vara något typ av "det är så synd om mig"-inlägg. Det är bara för att ni ska förstå att jag är så sjukt glad att ni har det så underbart ihop o att ni faktiskt är vänner nu. Jag önskar bara att jag var en del av det, att jag faktiskt var en del av det som får er att vilja stanna kvar. Men det blev så när jag åkte ... Och det känns faktiskt inte roligt. Jag vill bara att ni ska förstå att jag inte klankar ner på er, eller på att ni har kul eller nåt. Det är bara jobbigt - och jag vill att ni ska veta det. För bästa vänner vet allt o varann. Och jag vet ingen som vet så mycket om mig som ni gör.

Det är inte så kul att ibland känna sig ensam i en trio.
Jag saknar och älskar er så mycket - det är därför det gör så ont.
Det är därför.

Det är vi. Vi. <3 <3 <3