nya tider.

Update. Update.
Lise ar har o allt ar kanon - vi ar sa lika. T o m samma dator, lika langa, samma storlek pa skor, alskar sjalar o twilight saklart! Haha. Kanon dock, det kanns bra o barnen verkar gilla henne. :) Hon berattade att Brianne, min lilla alskling, hade pratat o fragat om mig idag o berattat "att sa gor inte stephanie" :P Sa sot! Men trearingar ar sana, jag har ju vatt en mycket stor del av hennes liv mellan aldern 2-3 o det ar den aldern man tyr sig till sarskilda manniskor. Men jag tror det kommer att ga bra!

Igar satte jag henne i min parla "Jeepen" sa hon fick kora redan forsta dagen! Haha, bara o tuta o kora - literlly! Sen pa kvallen sa softade vi, at middag med barnen o Carrie (saklart!) o sen for jag pa bio med Elina o Emma, Lise kande att hon var trott sa hon stannade hemma.

Vi sag filmen Inglorious Basterds - sjukt genialisk film. Fastnade for Brad Pitts fantastiska dialekt o det faktum att den skildrade en humoristisk version av andra varldskriget. Mycket mycket mycket sevard!

Trailer pa Inglorious Basterds

http://www.youtube.com/watch?v=5sQhTVz5IjQ

Dagen idag innebar massa mys med barnen pa morgonen, sen for jag till Elina for en frukost-date. Den resulterade i ett micro-sprangt agg a la' Steph! (don't judge me!) Sen for vi in till stan emd emma. Strosade runt i min vackra o underbara stad New York City. Jag kopte en mycket bra kamera for 1200 kr, i Sverige gar samma kamera till priset 4000 kr! Riktigt, riktigt nojd. Den akmeran ar dessutom sjukt bra, Emma min van har har den namligen! :)

Nu pa kvallen hamtade vi upp Lise o at pa TGI Friday o introducerade henne for Target. The one and only! ;)

Pa vagen hem sa ringde alskade Des! Sa kul - skratatde sa vi dog! O hon ar valdigt saknad pa alla vis. Men det ar val bara o vanja sig, tre manader sen far vi tillbringa varje dag ihop igen! :) MM! Fantastiskt.

Ok, detta blev ett trakigt, informativt inlagg - men pallar inget annat ikvall. Nu blir det sangen!


peace pa den.

Tomt. Eko.

Sitter pa min harda trastol framfor min gamla. surrande dator o takflakten vinande i ett jamnt oljud over mitt huvud. Anda ar tystnaden patrangande. Allt kanns kalt och kyligt, trots att det ar nastan 25 grader i mitt rum sa ryser jag.

Mina resvaskor star fullpackade till bristningsgransen pa golvet, vaggarna ar tomma pa tavlor med minnen och av personer som statt o star mig nara. Varenda ram gapar tom, som om de till paminna mig om hur otroligt snabbt det gar innan livet forandras. Innan allt vander och att det nu ar dags att se framat igen, ta ett steg ut i verkligheten. Det ar dags att vakna upp ur dvalan, trycka pa play-knappen igen. Och denna gangen ska jag inte spola framat. Inte spola framat. Inte igen, jag vill inte gora samma misstag igen. Galler inte tredje gangen gillt langre?

Jag ska flytta hem igen, hem till Sverige. Men vart ar hem egentligen? Ar det dar du vaxt upp eller dar din familj bor? Eller ar det dar du kanner att du har ett liv eller kanske en framtid? Just nu kanns det som att hem ar i min resvaska. Mitt amerikanska liv ar nu nedpackat och imorgon kommer ett svenskt liv att packas upp i samma rum, nya minnen o vardefulla bilder kommer att hangas varsamt upp pa vaggarna. Fylla tomrummen igen. Men vad ar det jag kommer till? Mer tomrum att fylla ut. Fler ramar att pryda med minnen o vardefulla personer. Fran mitt amerikanska liv.

Aldrig ar man riktigt fri fran sitt forflutna. Aldrig kan man ta ett steg framat forran man maste paminna sig sjalv om det som varit, det man lamnat bakom sig. Man kan inte slappa. Jag kan inte slappa o bara ga. Att fara hit var ett tappert forsok, men anda hangde bilder fran mitt forflutna tryggt pa vaggen. Som en paminnelse om att nar jag kommer tillbaka, da kommer allt vara som vanligt igen. Inga forandringar. Eller bara forandringar. Kanske ar det jag som ar den storsta forandringen? Kanske ar det dags att hitta ett nytt hem? Kanske ar Nassjo bara en hemstad? En stad som man kommer till for att besoka slakt, vanner o ateruppleva minnen fran langt borta.

For mig kommer det nog vara sanning. Jag har vaxt for mycket som person for att fa plats i Nassjo. Jag vill sa mycket mer med mig sjalv o med mitt liv. Jag har sa mycket nya flaktar som blaser i mitt liv, inspirationskallor med en drivkraft som gor att jag aldrig vill stanna. Aldrig ge upp.

Jag kommer aldrig att ge upp. Och om nagon vill trycka ner mig sa kan den forsoka. Igen. Och igen. Aldrig kan ni fa stopp pa mig nu. Jag ska finna mitt hem.

Izabelle Brink

Pratade just med lilla Bella fran Halmstad som jag traffade har for snart ett helt ar sen. Saknar henne sa valdigt mycket, hon bodde har en vecka nar hennes vardfamilj kranglade och sen for hon hem. Tva korta manader, men en djup vanskap som hallt sig over havet. Nu i varas kom hon pa ett New York-besok igen, o snart ar jag hemmma sa jag kan komma till Halmstad o traffa henne, Emma o hennes harliga mamma Camilla! Ska bli sa skont att se henne igen maste jag saga.
Skulle bara saga det!

Saknar dig Bells, love <3

det ar mycket man kan satta "sista" framfor nu.

Klockan ar 1.11 am o jag ar fruktansvart trott, ledsen o ensam.
Har suttit hela kvallen o dagen med avskedspresenterna till mina nara o kara har i USA. Har namligen min sista ensamma kvall har i mitt underbara tillhall, min tillflyktsort o mitt hem - Mitt Gula Rum.
Pa fredag kommer Lise o imorgon ska jag o Elina o Emma rensa ur min garderob o packa mitt amerikanska liv i mina tva enorma resvaskor, stanga igen o flytta dem till kontoret. Som tur ar sa vill Lise att jag fortfarande ska sova i mitt rum, sa jag ar tacksam for det! :) Inte sista dar inte ..

Har gjort sa fina kollage-ramar till mina fina ungar, och kopte aven ramar till vard-mor o farforaldrarna! Blev riktigt nojd, far be Elina ta med sig kameran for lite dokumentering imorgon.

Har haft en underbar o skon semester med min alskade vardfamilj ett par dagar nu, aven om dte tog emot att satta sig i bilen o kora upp mot becket ar jag tacksam for att jag gjorde det - kande att jag behovde lite tid med dem sjalv :) Vi har avverkat vattenpark, grod-fangst, kajakande i dammen o ett o annat monopol-spel! Mycket harligt.
Lag igar kvall o pratade med min aldsta flicka Erin, vi pratade om ditten o datten, o kom tillslut in pa det faktum att jag snart kommer att vara utbytt, bortglomd o overgiven (ok, kanske liten overdrift!). Hur som helst sa sa hon att hon kommer sakna mig sa fruktansvart mycket o att hon vill att jag ska stanna for alltid. Samma sak sa aven Kiera. Brianne borjade nastan grata idag nar hon trodde jag skulle hem till Sverige idag, nar jag bara skulle kora mig o hunden hem fran Becket! Mina alskade tussar - sa jag komemr sakna dem. Kommer bli en tuff framtid jag gar till motes. Des jag forstar verkligen hur du kanner dig, o jag har inte ens akt ifran mina annu!!! huhaa..

Sa det var med graten i halsen jag skrev mina sma texter o klippte o klistrade o scrapbookade ihop kollagen till varje flicka. Hoppas de kommer bli glada - har ju kopt en hel box var med sma leksaker o annat mys som de nog kommer gilla ocksa!

Des ringde just fran Florida med, stackars sate som tillbringar tio dagar i Florida .. Ironin flodar - jag unnar dig detta. Men som vi sakert alla kanner, det kan vara bra emd lite avstand ibland, aven om ett alldeles for langt o STORT avstand vantar tills vi aterigen mots i nasta underbara stad!
Kan inte forsta hur tva personer som man kant ett halvar kan komma en sa nara in pa livet o betyda sa mycket. Men jag ar sa valdigt tacksam for det - ibland ar det helt ratt i tiden for allt som hander. Hur som helst sa alskar jag er bada valdigt mycket, o New York hade aldrig varit detsamma om jag inte fatt tillbringa min tid med er, Des o Elina <3 Tack alskade vanner!

Med Lifehouse - Broken i mina speakers lagger jag mig i min sang o invantar morgondagens sista akta jobb-dag hos familjen foley! :(

Stort lycka till till min alskade syster som ska opereras imorgon, haller alla tummar o tar for att det ska ga bra! Du fortjanar att fa allt bra o ratt nu, <3 Forlat, om jag ar dum ibland. U know that's how sisters are supposed to be, I'm just sticking to the plan ...

peace pa den.

Heading up to Becket.

Ok, nu har vi precis packat in 3 barn o en kryck-hoppande vardmor i bilen o ska fara upp till Becket i Massachusetts for en liten mini-semester! Den var hastigt inplanerad o forstrode ltie planer for helgen - men far se det positivt, jag far umgas one on one med min alskade vardfamilj innan jag ska hem .. :)

Gardagen bjod pa ytterligare mer shopping- HUH! Jag borde inte fa 400 dollar att spendera fritt alltsa... Men jag hittade en ny BH o ett par jeans o en klanning sa det var val investerade pengar. Har shoppat en underbar vaska med - akta skinn! Jo, men jag har hittat bra saker denna helgen. Dock ligger jag minus pa en laptop som lyckats skaffa sig ett virus! Isn't it lovely? Och en sondrig kamera sa jag kan ju inte fota sakerna jag kopt heller ... Maste fixas snarast.

Jag, Des o Elina avslutade aven kvallen pa Times Square o gick pa bio. "The Timetravelers' Wife" Mysig snyft-film, valdigt gullig med en underbar lat: Broken - Lifehouse

http://www.youtube.com/watch?v=USUDlMBR-dQ

Nu ska jag satta mig i en bil o kora med tre tjuriga ungar med ljudet av Svamp Bob Fyrkant i hogtalarna!

Have a good week - will be back on Wednesday ..
Peace pa den.

Nar kroppen staller in sig pa off.

Vad ska man saga? Utekvallar i NYC ar verkligen inte min grej - varfor, varfor o ater varfor blir varenda planerad utgang till ett stort kaos nar jag ar med?!
Det ar inte kul for fem ore o som jag sa till Emma nar hon var har for ett par veckor sen, sa ar dte bara att rakna med att dte blir fullkomligt misslyckat nar jag ar med ut sa hon far inte forvanta sig nagot stort!

Och precis som jag forutspadde sa hande foljande den helgen: Fredagen bjod pa en bruten ta hemma i New Rochelle pga storm o 5 liter vin o lordagen pa en konstig snefylla som ledde till en hyfsat lang power-nap mot en hogtalare pa Mr West. That's just great! Gardagens bravader var av en annan typ dock, tarar o brak o vantan. Vantan. Vantan.

Jag hade en valdigt mystisk kansla i kroppen under kvallen. Det kandes som att jag sag mig sjalv utifran. Som att kroppen stangt av sig. Klockan var 6.30 nar vi kom hem i morse, o jag som hade vatt kissenodig hela kvallen kande inget, jag var inte ett dugg hungrig, jag var inte ett dugg trott trots att jag inte sovit nagot under kvallens vantan, jag var inte ett dugg full. Jag sag allt jag gjorde i slow motion o inget verkade logiskt. Jag var bara valdigt numb. Off. Avstangd.
Varfor reagerar kroppen sa? Och pa vad reagerar kroppen sa? Min teori ar att det ar sa mycket kanslomassiga stormar just nu. Jag ska hem snart, o som Elina sa igar sa behover man mental forberedelse i manader innan man ska hem. Och den har jag inte agnat mig at for fem ore. Jag har skjutit detta framfor mig sen den dagen jag landade i New York. Och nu ar det snart dags att lamna Des o Elina, att lamna min alskade underbara vardfamilj o att lamna denna fantastiska stad New York City. Yes, off ar ratt ord.

Idag ska jag in o njuta av storstads-pulsen med Des o Elina <3


peace pa den.

Utgang.

Nu sprayas det o pudras det i hela mitt rum! ;)
Dags for fest inne pa Manhattan - troligtvis den sista gangen for denna gangen!
Vinet ar upphallt i pet-flaskor o taget gar om 20 min!

Skal pa den.

Kaos.

Vaknar denna morgon o startar igang datorn - 15 min senare, nar MSN ar fardigladdat, skriver Elina att hon nu kan packa sina vaskor o fara hem!
Hennes vardmor blev galen av att hon "kom pa oss" med att hamta en troja o en film hemma hos hart arbetande Elina igar kvall nar de kom hem. Efter ett febrilt smsande mellan mig/Des - Elina igarkvall, mejlade Elina vardmor o berattade att hon inte pallar det faktum att hon inte har nagon som helst fritid pa sin fritid.

Sa nu ar det alltsa inte bara jag som packar vaskor, utan aven alskade Elina. Forhoppningsvis gar hennes flytt till narmare trakter an Svedala. Men skulle det vara faktum, ja da klagar inte jag iaf! (No offense, Des!)

For kvallen vantar utgang i city med massor av tjejer o innan det ska jag jobba, min sista ensamma fredag med mina tre underbara flickor!

Nu blir det film.


Peace pa den.

yo, it happend!

Mm, It actually did! I made myself a blog.
Jag har en amerikansk dator vilket innebar ett amerikanskt tangentbord sa ha overseende...

Det ar alltsa dags att styra kosan mot Sverige snart igen.
Det ar dags att ta itu med allt jag lamnade bakom mig. Hitta ratt i vardagen i Nassjo igen. Kanske framfor allt hitta mig sjalv i Nassjo igen?

Finns den personen kvar? Jag vet inte.. Delar finns nog dar nagonstans inom mig, och med storsta sannolikhet kommer mer komma fram nar jag val strosar runt dar pa Storgatan igen. Allt som ar hemma o Nassjo kanns dock avlagset o obekant. Den kanslan kanns valdigt konstig, fel pa nagot vis. Jag langtar inte efter att komma hem, mer an efter manniskor som star mig nara o farmors kottbullar! ;) Och Nassjos pizza far vi la inte heller missa ..

Hur som helst sa ar jag inte bekvam med tanken att lamna det fantastiska liv jag byggt upp har i Staterna. Jag har traffat manniskor fran sa manga olika delar av varlden, fatt en andra familj o dessutom hittat tva vanner som visat sig passa mig perfekt. All karlek till Elina o Des.
Jag har inget att klaga pa, mer an att det nu kommer till ett slut ...

Om ungefar exakt en vecka klampar den nya au pairen in genom dorren till mitt rum, och mina vaskor star har bredvid mitt skrivbord. Packade. Min laptop har lagt av sa aven den ar nedpackad. Den borde dock packas med en valdig fart rakt ner i soptunnan - men vad skulle pappa saga da?
Jag har t o m kraffsat ihop en budget, och den haller med stor marginal vilket kanns betryggande ..

Med Gavin DeGraw i ipod-lurarna ska jag vanda mig mot sangen nu ..


peace pa den.