Vit är fredens färg, den vita flaggan är rest nu och det känns skönt. Ibland behöver man bara öppna öronen och inse att saker med största sannolikhet inte är som de utger sig för att vara. I fler än en situation. Men nu är det vitt. Alldeles gnistrande vitt. Precis som den sköna Raffe jag har på mig nu.
Känslan i mig är dock svart, alldeles mörk o dyster. Saknaden är en del av mig och det är något jag måste vänja mig vid. Och jag gillar inte den insikten. Jag pratade just med min älskade värdmor o mina barn! Så underbart o fruktansvärt på samma gång. Jag sitter här med gråten i halsen, kan inte förstå att jag inte är en del av deras vardag längre. Och att dem inte är en del av min. Känns fruktansvärt. Men vi pratar på. Har snart gått två veckor och det känns väldigt konstigt.
Jag känne rmig liksom inte hemma här, det känns som att jag är på besök. Som att jag är här o hälsar på, sover över o träffar vänner igen för att sen fara iväg till nästa ställe. Det känns väldigt lustigt, känner att mitt liv är så förändrat sen jag lämnade. Saknar allt fårn USA bara .. Så mycket.
Annars är allt grått. Sverige är ett grått land.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Du är röd för mig, fylld utav kärlek och vi saknar dig! Allt vi gör, säger och upplever får oss att tänka på dig och jag önskar sååå mycket att du var här med oss. Älskar dig och ryck upp dig kompis! Snart kommer jag hem och piggar upp dig :) <3
SvaraRaderaVad hände med den glada tjejen, hon som inte ser ett moln på himelen och alltid ler ?
SvaraRaderaDu är rosa för mig - min favorit färg och färgen jag ser på allt jag älskar :) Vi är snart hemma och tills des är du med oss här i alla minnen och genom alla saker vi gör som får oss att tänka på dig. Du är alltid med oss gumman. Saknar dig mer än någonsin. Vi ses snart, love.
i love u girls. so much - i miss u every second of the day ..
SvaraRadera